fredag 16 september 2011

Jag har flyttat!

Från och med i dag kommer jag att blogga på en nya adress.

Min nya blogg hittar ni här.
Varmt välkomna!

onsdag 31 augusti 2011

Välkommen tillbaka efter sommaruppehållet!



Cecilia är tillbaka i parlamentet efter sommaruppehållet och är nu redo att ta sig an höstens utmaningar som hon berättar om i detta videoinlägg.

torsdag 30 juni 2011

Greklands kris är vår kris




Se videon där Cecilia uttrycker sina åsikter om Greklands ekonomiska kris, den avgrundsdjupa misstron mot grekiska politiker och om hur oppositionen har agerat.

DN, DN2, DN3, Svd, Gp, Expressen.

Uppdateriing: Svd, Svd2,

Migrationsverket underlättar för fristadsförfattare

Cecilia har tidigare skrivit om fristadsförfattare och fristadskommuner de senaste veckorna. Häromdagen kom följande besked från Migrationsverket:

Tidigare har fristadsförfattare fått tillfälliga uppehållstillstånd för besök på ett eller två år. Problemet med dessa tillstånd är att de inte ger några möjligheter att stanna kvar i Sverige efter att tillståndet slutat gälla om man inte ansöker om asyl.
Genom att istället ge fristadsförfattare uppehållstillstånd som fria yrkesutövare ökar möjligheterna att stanna kvar i Sverige efter tiden för inbjudan. Om författaren kan försörja sig, genom sitt författarskap eller på annat sätt, kan Migrationsverket bevilja uppehållstillstånd.

Information hämtad från Migrationsverkets hemsida.

Tidigare inlägg av Cecilia om fristadsförfattarae.

Svt, Folkpartiets hemsida, SRs Kulturnytt, Kulturrådet, Svenska Pen.

onsdag 29 juni 2011

Austerity package Greece

Klockan 14 idag är ett ödesdigert klockslag. Då röstar man om åtstramningspaketet som är helt nödvändigt för att sätta Greklands ekonomi tillbaka på spåret igen efter det totala haveri som nu präglat landet alltför länge. Papandreous regering klarade ju förtroendeomröstningen, men katastrofen står för dörren om inte austerity package röstas igenom. I morse var det kravaller på Syntagma mitt emot parlamentet, generalstrejk och fullständigt kaos i landet. Det hemska är att ingen verkar vilja ta ansvar. Samaras har vägrat att regera som koalisationsregering, vilket är bedrövligt. Detta är en extrem situation och i den måste man tänka bortom revir och politiska gränser. Kan man inte samregera i detta extrema krisläge när konkurs hotar, hur sjutton ska de då kunna undvika just en konkurs?

Lånegivarna har tuffa krav som nu måste upfykllas: 150.000 jobb i offentlig sektor ska bort, 50 miljarder Euro ska fram genom privatiseringar före 2015, gissa om detta ska svida i en socialistisk Pasokregering! Men detta har EU och IMF krävt, så det ska fram. Greklands GDP beräknas sjunka uppemot 4% i år.

12 miljarder Euro kommer att behövas i mitten av Juli, annars kommer pensioner och löner inte att kunna utbetalas. Misstron mellan Grekland och lånegivarna är hög, eftersom reformerna stått stilla i flera månader, och det har väl inte varit helt självklart att vi ska städa efter detta gigantiska slarv.
Men min gissning är att pengarna kommer Grekland till del innan deadline nåtts.

Men jag menar också till skillnad från många andra, att slaget inte är vunnet.
Det som började som en finansiell likviditetskris, övergick i en finanskris, blev en social kris som just nu är en oerhört allvarlig och djup politisk kris vars efterverkningar kan komma att drabba hela EU. Det är därför som vi till varje pris måste rädda Grekland.


Nu ser jag igen på CNN ochb slås av att både politikerna inne i parlamentet och demonstranterna utanför verkar lika världsfrånvända. Man skulle ha lust att upplysa dem om att de nu borde ta sig samman och tänka på att de promenerar omkring på samma mark där filosoferna verkade och en gång skapade demokratin. Nu bör de besinna sig och sluta agera som om de levde någon annanstans än på planeten jorden, på kontinenten Europa och i landet Grekland, vars framtid just i denna minut står på spel och kommer att avgöras av seriositeten i deras agerande.

Svd, Svd2, Svd3, Aftonbladet, Gp, Helsingborgs Dagblad, Borås Tidning.

torsdag 23 juni 2011

Barnpornografi-direktivet och Frontex förhandlingarna avslutade!



I videon:

Denna vecka har förhandlingarna mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om Frontexförordningen och direktivet om sexuella övergrepp mot barn nått i mål.

"Jag är väldigt nöjd att vi lyckats säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna i Frontexs arbete" säger Cecilia. Hon är även nöjd över att parlamentet gör en viktig politisk markering att ingen människa är illegal och heller inte ska benämnas så.


De långdragna förhandlingarna om direktivet om sexuella övergrepp mot barn nådde idag också en kompromiss. Den verkligt heta potatisen har varit om medlemsstater ska få blockera Internetsidor som visar barnpornografiskt material. Cecilias ståndpunkt har varit att tvinga medlemsstaterna att i första hand ta bort sidorna helt, men i fall där det är svårt, då servern till exempel ligger utanför EUs territorium, så ska medlemsstaterna kunna använda sig av blockering som ett komplement. Denna linje fick gehör och ingår i överenskommelsen.

Nu ska Cecilia presentera de två överenskommelserna för liberala gruppen och rekommendera kollegor att acceptera kompromisserna. Steget därefter blir att rösta i utskottet i juli och när vi är tillbaka efter semestern kan förslagen komma till omröstning i plenum.

Bloggar i ämnet: Christian Engström, HAX

Svd, Europaportalen, DN, Expressen, Expressen.

onsdag 22 juni 2011

En lättnadens dag

En del dagar kommer man att minnas under dagar som kommer. Idag torde vara en sådan dag. När jag i morse såg ett långt reportage som Grekland kände jag en våg av lättnad svepa genom rummet. Att förtroendeomröstningen för regeringen slutade så bra ger oss aööa anledning att hysa ett bräckligt hopp att situationen kommer att lösas till slut. Nu krävs det bara att alla politiska krafter i landet enar sig och slutar upp att slänga skuldbördan till varandra. Nu är det dags att oppositionen också bidrar till en konstruktiv lösning i stället för att stå vid sidan av och gnälla.

Själv har jag under två dagar suttit i slutförhandlingar om två stora och viktiga rapporter: FRONTEX och Barnpornografirapporten. Till slut har vi nu nått fram till uppgörelser i båda fallen. Det har varit en ren fröjd att arbeta med Simon Bussutil som är rapportör för EPP på Frontex. Han har oändligt skickligt tagit oss fram till en snygg uppgörelse, jobbat strukturerat och alltid lyssnat till oss som företrätt de andra poltiska grupperna. Själv har jag haft ett lysande samarbete med honom från första stund. Och hela artikeln som handlar om att säkerställa mänskliga rättigheter har jag skrivit och det är en väldigt stor seger att vi nu har ett reglemente för Frontex där MR är centralt för all verksamhet och alla insatser. Bland annat tillskapas en instans (advisory board)inom myndighetens ram som kontinuerligt följer upp MR, alltifrån utbildningar för personalen, via hjälp att lotsas rätt för den människa som vill söka asyl, till att en oberoende MR officer kan avbryta insatser där man befarar att männskliga rättigheter kränkts vid en insats.

Jag har lärt mig mycket av denna långa och svåra process och är mycket glad och nöjd över allt jag lyckats få igenom och som kommer att betyda mycket för Frontex arbete och för de människor som kommer i kontakt med myndigheten i framtiden.

Rapporten om barnpornografi har också gått i mål idag. Den har varit mödosam på olika sätt, oändligt långdragen och politiskt mycket svår att arbeta med. Rapportören har inte varit en så skicklig förhandlare och resultatet kunde varit bättre. Men som alltid är det viktigt att understryka att vi här i EP går kompromissandets väg för att nå våra mål. Jag bidrog in till sista timmen med bättre skrivningar än de som fanns på artikel 6 ( grooming) och artikel 21 (= att medlemsstaterna måste ta bort barnpornografiska sifdor vid källan i första hand och att man därefter kan tillåta blockering om detta visar sig svårt att nå).
Tyvärr ville rådet inte acceptera detta, men vi har i alla fall skrivningar som det allra flesta kan leva med, och det är ju huvudsaken.

Nu återstår för mig ännu en svår uppgift: att göra allt för att de kollegor i min grupp som varit tveksamma, eller rent av mycket stora motståndare, ska rösta för rapporten när den dagen kommer. För barn som exploateras förtjänar att vi gör allt vi kan för att stoppa denna fruktansvärda förnedring. Nu gör vi vad vi kan för att förpassa denna ohyggliga och hänsynslösa rovdrift på barn där den hör hemma: i historien, och möter framtiden med en rapport som i alla fall bidrar till detta.
Jag är oändligt lättad över att två stora arbetsfält är avklarade. Ikväll blir det en god middag!


DN, DN2, DN3, GP, Borås tidning, Expressen, Expressen2, Svd.

måndag 20 juni 2011

Ge författare fristad i Sverige

I fredags skrev Cecilia i Nerikesallehanda om förföljda författares möjligheter att få fristad i Sverige. Nedan följer artikeln:

Fristadsförfattare välkomnas till Sverige med ena handen och visas ut med den andra. Förföljda författare som riskerar sina liv i sitt hemland för att de använder ord och
inte vapen behöver få uppleva arbetsro i europeiska fristäder, bland annat i Sverige. Nu krävs politiskt ledarskap för att Sverige på ett tillfredsställande sätt
ska kunna erbjuda dessa författare lugn och arbetsro i form av tidsbegränsade arbetsstipendier om 1-2 år. För några år sedan när jag var riksdagsledamot arbetade jag enträget för att fler kommuner skulle bli så kallade fristadskommuner för förföljda författare. Författare som genom sitt språk och sina texter ger ord åt sin verklighet och ibland blottar de offentliga lögnerna i sina hemländer riskerar att betala ett högt pris i form av systematisk förföljelse och till och med fara för livet. För dessa förföljda författare har Sverige beslutat att upprätta fristäder.
Författarna utses av Internationella PEN och rekommenderas till kommunerna, som ställer upp med bostad och uppehälle under ett eller två år. I gengäld bidrar författarna med att stärka kommunens kulturliv. Det skapas en plats där de kan sprida sin kunskap, sina tankar och erfarenhet och sina texter och få möjlighet att utöva sitt författarskap utan risk för repressalier – något alla vinner på. Tyvärr kan vi i dag konstatera att Sverige endast erbjuder fyra fristäder, en siffra som står sig slätt i jämförelse med exempelvis de 17 fristäder som finns i Norge. Kommunerna ansluter sig inte och anledningen är delvis en oro för vad som ska ske med författarna och deras familjer när de två åren passerat. Fler av fristadsförfattarna har hamnat i komplicerade tvister med Migrationsverket och ett par har till och med utvisningsbeslut. Våra nordiska grannar ligger långt före Sverige vad gäller lagstiftning och synen på fristadsförfattare. I dansk asyllag får
författarna automatiskt uppehållstillstånd i två år, i Norge är Pen en remissinstans
i asylprocessen. Sverige måste lösa det motsägelsefulla i att å ena sidan
välkomna författare för att sedan avvisa dem. Tyvärr visar Migrationsminister
Tobias Billström ingen förståelse för detta och tycks ständigt hänvisa till Migrationsverket som genast återbördar frågan till den moderata ministern. Det
verkar finnas väldigt lite förståelse för att detta är ett problem som inte kommer
att försvinna även om man sticker huvudet i sanden och låtsas som ingenting.
Den senaste personen som hamnat i kläm är den georgiska poeten Zurab Rtveliashvili och hans familj. I sitt hemland har han varit med och skapat organisationen Egalitarian institute som arbetar för det fria ordet och för att ta reda på vad som hänt med de regimkritiker som försvunnit spårlöst. Efter hans ankomst till Sverige
har han i 7 månader väntat på besked från migrationsverket om han får stanna.
Glädjande nog så fick Rtveliashvili den 14 juni ett positivt besked att han äntligen
beviljats uppehållstillstånd. Naturligtvis ska ingen författare bjudas in för att
7 månader senare avvisas till sitt hemland, det är inte så fristadssystemet ska
fungera. Visst borde Sverige i likhet med våra nordiska grannländer lösa problemet
så att fristadsförfattare faktiskt kan utnyttja det som erbjudits dem eller så måste vi erkänna att vi byggt ett luftslott. Min politiska vilja ska ingen missta sig på – fristäderna behövs, fristadsförfattarna behövs! Det ska heller inte råda några tvivel om att det är den politiska viljan hos regeringen och ytterst
migrationsministern som kommer att avgöra detta. Folkpartiet står enigt och
arbetar för att övertyga de övriga regeringspartierna om att det är vårt ansvar att
erbjuda lugn och arbetsro till några av de förföljda författarna runtom i världen
som behöver det. Det är ett ansvar som åvilar ett land som har den äldsta grundlagsskyddade yttrandefriheten i världen att erbjuda skydd för den som förföljs för det skrivna ordets skull.

GP, SRs Kulturnytt, Folkpartiets politik om flyktingar, Folkpartiets politik om litteratur, Kulturliberaler.

Flyktingar är allas ansvar

Idag publiceras Cecilias artikel om Genèvekonventionen och dess innebörd i UNTs nättidning. Här följer ett utdrag:

Färsk statistik från UNHCR visar att 15 miljoner människor befinner sig på flykt runt om i världen. Genèvekonventionen ger instrument för att identifiera flyktingskäl och konventionen förbjuder stater att skicka tillbaka människor till länder eller regioner där de riskerar att förföljas eller där deras liv hotas.

Denna vår, som vi kommer att minnas som den arabiska våren, har flyktingars situation kommit oss nära genom de bilder vi alla sett och bär med oss. Bilderna på människorna i nordafrikanska länderna och på den arabiska halvön som i förtvivlan söker efter sina nära och kära, eller som i vanmakt lämnat allt för att söka ett bättre liv bortom krigets fasor, kommer nog att under lång tid leva i våra tankar.

DN, DN2, DN3, DN4.

torsdag 16 juni 2011

Trycket mot Grekland hårdnar

Det är en oerhört svår tid som Greklands befolkning går igenom just nu. Jag har nyss tagit emot hemlig information om vilka ministrar som kommer att tvingas gå inom några timmar om informationen visar sig vara korrekt. Att skapa en koalisationsregering lät sig inte göras. Det beklagar jag, för det hade naturligtvis varit det allra bästa om politikerna gemensamt beslutat sig för att ta ett samlat ansvar för ett land som i stort sett befinnre sig i fritt fall. Nu blir det i stället så att Papandreou gör om regeringen och om jag är rätt underrättad så kommer några av de bästa ministrarna att tvingas gå.

När reformviljan ifrågasätts av både EU och IMF så kan ju stöden utebli och betalningarna inställas. Vore Grekland ett företag hade man upprättat kontrollbalansräkning, men nu kan ju inte ett land gå i konkurs, utan nu måste andra lösningar sättas in. Papandreou måste nu förklara varför preivatiseringarna han utlovat blivit noll och intet, varför skatterna inte kommit in som prognosticerats och som spiken i kistan kom så klart voteringen där oppositionen sade nej till nya sparprogram.

Utbetalningarna av EU:s stödlån är ju beroende av att grekerna visar att man gjort det man ska, vilket alltså inte skett. Papanderou har misslyckats. Nu tar han konsekvenserna av detta. Det ser mörkt ut just nu. När man spenderar i högre takt än pengarna flyter in, så har man ju inte uppfyllt kraven, vilket Kommissionären Olli Rehn gång på gång understrukit. Alla berörda: IMF, ECB och EU är nu spelare som alla företräder olika hållningar, men har ett gemensamt: att se reformerna på plats så pengarna flyter in. Missnöjet är nu mycket stort.

Här i huset är det TY, FI occh NL som är de mest högljudda och upprepar att deras befolkningar inte vill betala notan för det grekiska haveriet.
ECB har varit emot skuldavskrivning, för då är man rädd att dominoefffekten ska dra med isg Portugal och Irland. Om också de kommer att kräva skuldavskrivningar så rämnar systenmet och de grekiska bankerna skulle kollapsa enligt de experter som jag talat med, eftersom jag själv verkligen inte är expert på området.

Jag tror att man nu måste tala klartext och sätta att man sätter Grekland under tvångsförvaltning där landdets ekonomi skulle styras av EU och IMF. Baraså skulle reformerna kunna förverkligas. Den situation som uppstått är helt och hållet en grekisk kris som man själva helt och hållet rår för. Dålig moral, bristande vilja att bidra till skattesystemet, liten budgetdisciplin och omfattande korruption är ingredienserna som lett till denna bittra soppa.

Min högst privata uppfattning, eftersom jag ju känner Grekland och den grekiska mentaliteten rätt så väl efter min tid där, är att folket totalt tappat tillit och förtroende för den politiska ledningen och för de statliga systemen. Den sociala spänningen är stor. Det kommer förmodligen inte att spela någon som helst roll vilka ministrar som går och vilka som sitter kvar, förtroendet för politikerna är förbrukat. Jag är rädd för att vi kommer att se kravaller som kan leda till scenarier som vi nästan inte kan föreställa oss.

Det enda rimliga nu är att se detta som en europeisk kris som vi gemensamt måste lösa. Greklands sak är faktiskt vår. Ingen union är starkare än den svagaste länken. En för alla, alla för en, även om detta kräver kallt stål och hårda tag.
Huvudet kallt, hjärtat varmt, men händerna rena.

DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6.

Uppdatering: DN, DN2, DN3 , DN4.

onsdag 15 juni 2011

Fristadsförfattare bjuds in med ena handen och visas ut med den andra




Cecilia pratar om fristadsförfattarna och det som rapporterats av bland annat Kulturnytt de senaste dagarna.

Svd, DN, Sr, Sr, Sr.

onsdag 1 juni 2011

Rättsliga utskottet sjuder av aktivitet




Spännande höst väntar! Det rättsliga utskottet börjar att sjuda av aktivitet. Reform av märkeskydd, licenser för herrelösa verk, kommissionen kommer med en grönbok om online försäljning, lagliga online tjänster för musik och film på en europeisk marknad och mycket mer väntar. Se Cecilias video!

DN, DN2

måndag 23 maj 2011

Kambodja del 4

Hur sammanfattar man en veckas starka intryck i några rader på en blogg? Hur ger man ord och röst åt människor som saknar både läskunnighet och ett bärande språk? Hur ska någon här i vår välmående del av världen kunna förstå den som tvångsvräkts från sitt hem, som är obeskrivligt fattiga sedan den lilla plätt jord de haft som enda inkomstkälla brutalt tagits ifrån dem?



Under mitt besök i Kambodja mötte jag många hundra människors gemensamma berättelser och blev både upprörd, bedrövad och oändligt sorgsen över vad dessa människor tvingas utstå. Jag som har en röst och en politisk plattform utifrån vilken jag kan agera kände att jag kunde låna ut min röst till dem som ingen röst har. Det är otroligt vilket genomslag det fick att en EU-parlamentariker var på en veckas besök! Vid den avslutande presskonferensen den sista dagen var lokalen överfull av journalister och vid det podium där jag satt hade jag åtminstone tio mikrofoner uppställda framför mig.





Mitt besök var ju av icke-officiell karaktär, vilket gjorde allt så mycket lättare och gav mig en helt annan flexibilitet och frihet. Gång på gång fick jag understryka att jag uttryckte min egen personliga åsikt, talade inte för EU. Det som kändes extra fint var att representanter från både en av byarna i Koh Kong och från ett område i Phnom Penh vars hem tvångskonfiskerats för förta gången någonsin fick medias hela uppmärksamhet. De var så klart mycket nervösa och jag som satt näst intill dem såg hur de darrade när de talade inför hela medieuppbådet. Men de gjorde det otroligt bra! Och jag kände att Sochuas slutreplik i pjäsen Seven bar också mig genom dagen: " Jag måste fortsätta tills de som inte har någon röst har fått en röst."





Efter presskonferensen var mitt uppdrag slutfört. Jag sammanfattade under den långa flygresan hem mina intryck och tänkte igenom allt jag upplevt. Det har varit mycket svårt, smärtsamt och på samma gång har jag fått se så mycket glädje, så stor vilja till förändring hos människor och en kämparglöd, inte minst hos ungdomar, som verkar oändlig. Det var fantastiskt att arbeta tillsammans med Sochua och vi hade väldigt roligt tillsammans, både när vi jobbade ute på fältet och när vi umgicks mer privat.

Kambodja är ett spännande land. Vackert, rikt på kultur och kreativitet, har en fantastisk natur och det finns en stor värme och vänlighet mellan människor som jag uppskattade mycket att ta del av.

Det är när det kommer till politik som problemen tornar upp sig. Oppositionen är svag och har det ytterst svårt att fungera. CPP, det korrupta regeringspartiet, tillåter inte demokratiska spelregler, utan gör allt för att sätta krokben.
Den främste oppositionsledaren, Sam Rainsy, är i exil. Jag fick nästan tårar i ögonen när jag sista dagen tillsammans med Sochua besökte partiets lokaler och jag såg hans tomma skrivbord och stol. Ingen använder rummet i den fallfärdiga lokalen, man väntar hans återkomst! Det positiva i bedrövelsen är att det är ungdomarna som frivilligt jobbar politiskt. När vi spelade in radioprogrammet för alla kambodjaner i förskingringen (tror att den finns på Sam Rainsy Party.org) träffade jag minst ett tjugotal som ger av sin tid för att göra radio, följa Sochua och andra ledande parlamentariker, skriva artiklar och annat. Imponerande!

Jag åkte hem, rik på intryck. Nu kommer det stora och viktiga arbetet att följa upp besöket med allt vad det innebär.

Videoklipp från Kambodja

Här ett videoklipp från sista dagen i Kambodja när vi besöker provinsen Koh Kong och träffar människor som förlorat sin mark. En stor del av klippet är på khmer, men även en del på engelska.



Expressen, Helsinborg Dagblad, DN.

Stärkt mandat för EUs polismyndighet

Idag publicerade Västerbottens-kuriren Cecilias artikel om ett stärkt mandat för EU:s polismyndighet, Europol. Läs artikeln här.

Aftonbladet, Gp, Borås tidning, Helsingborg Dagblad.

Kambodjaresans slut

Nu har Cecilia kommit tillbaks till Bryssel och har haft en händelserik och omtumlande tid i Kambodja. På Cecilias facebooksida kan ni läsa och se bilder från det hon varit med om. Du kan också lära känna de människor Cecilia träffade och få veta mer om vad dessa människor råkat ut för.

Kambodjansk press, som är relativt fri, rapporterade om Cecilias resa. En av artiklarna som skrevs om hennes besök kan ni läsa här.

DN, DN2, Expressen, Expressen, Gp.

tisdag 17 maj 2011

Kambodja del 3 - landgrabbing och fattigdom

Obeskrivlig dag idag.

Från Phnom Penh åkte vi i jeepar ca tre timmar genom landsbygden för att komma fram till Kompong Speu. Synen som mötte där kommer jag nog aldrig att få bort från näthinnan. På marken satt ett hundratal personer som kommit för att möta mig. Sochua kunde av hänsyn till byborna inte vara med vid detta möte, eftersom hon var rädd att de skulle kunna utsättas för repressalier från regeringspartiet och dess korrupta ledning. Repressalier är just vad den man som höll i mötet utsatts för. Han har förföljts, fängslats och behandlats fruktansvärt brutalt av regeringspartiet. Ändå hör det till historien att han var medlem av detta parti, CPP (Cambodian Peoples Party) och var ungefär "kommunstyrelsens ordförande" under flera år. Men när sockerbolagen började med sin av regeringen understödda konfiskering av fattiga människors små jordplättar, då protesterade han. Man berättade för mig hur människor från hans by stöttat honom genom att i veckor GÅ till huvudstaden för att visa honom sitt stöd! Nu mötte han mig och vi talade med alla bybor som samlats.


Oändligt sorgsna satt de där, vanmäktiga. Fråntagna allt de hade, inklusive hoppet. Det var tungt. En efter en trädde de fram och berättade sina berättelser. Några visade fram kontrakt som sockerbolagen tvingat dem att skriva under. Dessa var undertecknade med lila tumavtryck, eftersom nästan alla är analfabeter.
Flera av kvinnorna grät. De tog tag i mina händer, bad om hjälp. Så liten man känner sig - och så upprörd!


Tänk att Everything but Arms, EBA, kunde slå så fel! Detta europeiska program som var tänkt att hjälpa fattiga människor att lyfta sig ur sin fattigdom genom att underlätta deras möjlighet till utökad handel mellan Kambodja och EU. Detta skulle ske genom att lyfta av skatteplikten och avskaffa fördelningskvoterna när det gäller socker och några andra jordbruksprodukter. Det låter ju bra, men fick helt motsatt effekt!


De gigantiska sockerbolagen får nämligen koncessionsrätt av regeringen - under 99 år! När bolaget fått denna koncession kommer de till byarna, tvingar folk att acceptera och sedan sätts bulldozers in att jämna byarna med marken för att på gigantiska områden odla sockerbetor.


I nästa by vi kom till hade Sochua anslutit tillsammans med liberala Sam Rainsy-partiets lokala ledamot i parlamentet. Tillsammans talade vi med de drygt 200 personer som samlats. Berättelserna sammanfaller totalt.


Det enda som skiljer dem åt är att några i sina kontrakt fått löfte om ekonomisk kompensation, och några inte. Gemensamt för dem alla är i alla fall att ingen fått ut någon som helst ersättning.


Men detta vanvett är större än man kan föreställa sig. Dessa människor är helt beroende av sitt lilla markområde för att överleva. Det är där man i generationer odlat sitt ris, haft sina palmer, husdjur och traditionella bostäder. Det var riktigt otäckt att höra hur man på en enda dag jämnat allt detta med marken. Och vi tittade förstummade på när ett tjugotal traktorer gjorde det sista på det som vi uppfattade som en jätteåker, fullständigt kal och bara brun jord så långt ögat nådde. När jag hörde berättelsen att här levde 250 familjer tills för ett år sedan kunde jag nästan inte fatta att det var sant. Sedan åkte vi en bit bort för att se en annan by som såg ut precis som den som sockerbolaget jämnat med marken. I farten förstörde bolaget dammen och brunnen också, så nu måste man gå fem kilometer bort för att hämta vatten! När jag frågade var alla dessa nu hemlösa bybor nu lever så fick jag svaret att de bor hos släktingar i byn en liten bit bort, på andra sidan vägen, för dit har sockerbolagen ännu inte kommit med sina koncessioner som tvångsmässigt fördriver människor från hus, jordar och hem.



Inte ska EU bidra till att detta fortgår! Eländet måste få ett slut. Nog borde man ordentligt undersöka vad detta EBA program lett till och omedelbart och tills vidare avbryta det tills dess undersökningen är genomförd.

Läs mer på Mu Sochuas blogg.

DN, DN, Svd, Expressen, Expressen, Ab, Gp, Boråstidning, Hd, Hd2, DN.

Från Guantánamo till Hallonbergen

Idag publiceras i Svds nätupplaga en artikel om hur världen förändrades efter 11 september 2001. Cecilia intervjuas.

Läs artikeln här.

Debatt om massflykt och Schengens gränskontroller

Under förra sessionen i Strasbourg debatterade Cecilia med Gunnar Hökmark (m) och Anna Hedh (s) om Schengens gränskontroller som Danmark, Italien och Frankrike använt sig av nyligen. Klicka här så får ni se Svt-debatten.


DN, DN, Bt, Gp, Expressen.

måndag 16 maj 2011

Kambodja del 2 - Angkor Vat, världsarvsbesök

Besöket i Angkor Wat blev för mig oförglömligt. Jag besökte templen på det gigantiska området ungefär åtta timmar i fyrtio graders värme igår tillsammans med en guide från universitetet som på ett väldigt spännande sätt gav mig del av sin enorma sakkunskap.



Nog är det sant som Mircea Eliade skrivit:
"Överallt där människor har rest tempel har en gudom bosatt sig." Och nog kändes det stort att besöka tempel efter tempel som rests sedan Jayavarman II blivit kung 790. Att som gammal UNESCO-rådsledamot besöka ännu världsarv är så klart roligt. UNESCO gör många bra saker för kultur och utbildning runt om i världen. Själv kommer jag nog livet igenom att samla på minnen från mina världsarvsbesök runt om i världen. Angkor Vat kommer att finnas bevarat, länge.

Idag har min medarbetare Caroline och jag rest sex timmar med bil genom den kambodjanska landsbygden och tillbaka till Phnom Penh. Vi bor på ett trevligt hotell inne i stan som heter Villa Langka. Och uppkopplingen fungerar uppenbarligen denna gång!

Det ska för min del bli en tidig kväll. Jobbet med oppositionspolitikern Mu Sochua börjar i morgon bitti klockan sju! Middag och en alldeles nyinköpt bok av Siri Hustvedt: "The summer without men" efter en tidig middag är precis vad som väntar efter att jag mailat lite med killarna på kontoret i Bryssel!

Läs mer på Mu Sochuas blogg.

Gränslös sjukvård Uppsalas möjlighet

Läs Cecilias debattartikel med Ludvig Larsson i UNT. Här följer ett utdrag:

En viktig anledning till årets firande av Europa­dagen var det nya EU-direktivet om patienträttigheter som kom tidigare i år. Den nya rättsakten öppnar upp för nya och unika möjligheter för landstinget i Uppsala.

Att låta individen själv välja vårdgivare är viktigt för oss liberaler. Alliansen har infört vårdval i primärvården, som innebär att landstingen är skyldiga att låta patienten själv välja vårdgivare.

Det nya direktivet om patientrörlighet är helt klart en liberal framgång med ökade val- och behandlingsmöjligheter för EU-patienter.

Sjukvården förutsätts bli framtidens stora exportindustri och vi är övertygade om att Uppsala har väldigt goda förutsättningar att bli en framgångsrik aktör i internationaliseringen av vårdrelaterade tjänster.

Får den högspecialiserade vården ett större patientunderlag leder det till mer resurser för att bedriva avancerad vård och forskning. En ökad specialisering och konkurrens kan på så sätt leda till mindre köer och till fler nya jobb. Vi ser ljust på framtiden för Uppsala län.

lördag 14 maj 2011

14 maj i Kambodja: land-grabbing och om Europadagen

När jag skriver detta är jag i en helt annan del av världen, nämligen i Kambodja! Jag är här för att besöka min kollega och vän, Mu Sochua, som är parlamentsledamot här. Ni som minns föreställningen Seven, som jag gjort flera gånger i Sverige och som jag i December förra året satte upp i både parlamentet och på en teater i Flagey i Bryssel, minns kanske att Sochua kom och var med vid båda föreställningarna. Det var första gången vi två träffades på riktigt och det blev ett möte med en färgstark, vacker, klok och på alla sätt imponerande person. Vi kände båda att det var början på en relation som kommer att hålla över tid.

När Sochua åkte hem tackade jag henne och sa: "Hur ska jag kunna tacka dig för att du kom hit, såg bägge föreställningarna och deltog i båda samtalen efteråt?" Suchua spände ögonen i mig och sa: "Det är mycket enkelt. Du kommer till Kambodja, åker med mig till olika provinser, besöker de människor som utsätts för konfiskering av landområden, de som är fattiga, många av dem kvinnor. Du kommer och hjälper mig att tala om sexhandel, utsatthet, du hjälper mig att mobilisera ett drygt år före valet!"

Och det kan man ju inte motstå. Sochua är den mest kända oppositionspolitikern i landet, eftersom partiledaren Sam Rainsy tvingats till exil i Frankrike.

Jag har inte kunnat skriva förrän nu. Har haft problem med internetuppkoppling - fast i sanningens namn kan det vara så att jag inte riktigt lärt mig min nya dator och därför inte lyckats. Hur som helst kommer här lite spridda tankar om det som hänt under veckan.

Redan i måndags, på Europadagen, hände det något som jag gladde mig mycket åt. Det är nämligen så att jag har instiftat ett stipendium för Katedralskolan i Uppsala och den första stipendiaten offentliggjordes alltså i måndags. Joan och Suzanne, båda fantastiska lärare vid Katte, har tillsammans med rektor Hélene Lagergren utlyst en uppsatstävling bland årets tvåor på gymnasiet. Uppgiften är att skriva uppsats under rubriken "EU 2030 - en framtidsvision". Efter ett stort och omfattande arbete har juryn utsett Ingrid Stafring till pristagare. Hon ska i höst följa mig under en arbetsvecka i Bryssel. Jag ska bekosta hennes flygresa, hotell och uppehälle och ge henne så mycket av inspiration och kunskapsförmedling som jag kan. Priset blir ca 10-15.000 kronor. Det är väl ett härligt sätt att fira Europadag på!

Problemet var att när Susanne, min pressis i Sverige, och jag kom till Katte utrustade med diplom, blommor och vårt bästa humör, så möttes vi av beskedet att denna Ingrid låg hemma, sjuk!

Under rubriken laga efter läge beslutade vi oss för en annan strategi än den tänkta. Vi gick in i klassen, Rektor introducerade mig och sedan talade jag inför klassen med Ingrid med via högtalarfunktionen i en I-phone! Effekten var enastående! Klassen jublade högt när jag offentliggjorde vinnaren och sedan fick en klasskompis ta emot blommor och diplom i Ingrids ställe. På taket till Katedralskolan vajade hela dagen EU-flaggan med stjärnorna. Effektfullt och stiligt!

Innan jag reste till Strasbourg hann jag också med en TV-debatt om Nordafrika och demokrati tillsammans med bland andra Gunilla Carlsson, biståndsministern. Det blev ett fint möte med henne. Jag gillar henne väldigt mycket sedan vi arbetade tillsammans i riksdagen. Hon är en rak och tydlig person, utrustad med både gott förstånd, mycket empati och ett gott hjärta. Dessutom är hon om möjligt ännu snyggare än när vi jobbade tillsammans för flera år sedan.

Men sessionen klarades av, jag talade i plenum det sista jag gjorde i torsdags morse (se facebook-sidan), och nu är vi alltså i Kambodja http://www.blogger.com/img/blank.gifför att tillsammans med Sochua arbeta för att skapa medvetenhet på alla nivåer om den omfattande konfiskering av fattiga människors jord som den sittande regeringen tillåter, eller kanske till och med är ansvarig för. Igår kväll hade vi ett första arbetsmöte kring detta och jag måste säga att jag ryser när jag hör berättelserna om hur sockerbolag i Europa lyckas få regeringen att under parollen Anything but arms tvångmässigt ta över landområden för att odla socker.

Detta medför att människor blir hemlösa, fördrivs från sina byar, fattigdomen ökar, familjer slås sönder och misären tilltar. Det stavas korruption. Det ska bli intressant att tala med EU, vår svenska ambassadör, NGO:s, politiker och medborgarna om detta.

Just nu sitter jag på mitt hotellrum i Angkor Wat. Försöker samla ihop mina tankar kring det som min medarbetare Caroline och jag redan sett och fått vara med om. Arbetet kommer att starta på måndag, men då blir det fullt ös med ett omfattande program. Idag har vi rest hit i bil, ca 6 timmar tog det. Vädret är fuktigt och väldigt varmt. Man känner att Europa är avlägset. I morgon bitti kommer jag att för första gången se gigantiska tempelområdet Angkor Wat. Det äldsta templet Banteay Srei byggdes 967 och är juvelen i kronan när det gäller Khmerisk konst. Området är fantastiskt stort och omfattar massor av tempel och innehåller så många sevärdheter att jag ska ha en egen guide med mig för att verkligen ta vara på den enda dagen jag har här. Det är något jag länge drömt om. Nu är det inom räckhåll.

De flesta dagar är möda, men ibland påminns jag om att drömmen är full av hopp. Och ibland slår drömmen till och blir verklighet!


Läs mer på Mu Sochuas blogg.

onsdag 11 maj 2011

Syrien, Grekland - EUs handlingar



I detta avsnitt pratar Cecilia om hur den syriska regimen bemöter de syriska folkens strävan efter frihet med brutalt våld. Hittills har rapporter kommit om 700 döda och tusentals skadade. C pratar även om Greklands skuldkris och vad som komma skall.

Dessutom får vi veta vad Cecilia gjorde på Katedralskolan i Uppsala i måndags.


DN, Svd, DN.

Dödstraff för homosexuella måste förkastas

Ugandas parlament diskuterar att införa dödstraff för homosexualitet. Lagförslaget innehåller dessutom ett förslag att en medborgare måste polisanmäla en person som är homosexuell. Förslaget skulle också innebära ett förbud för att verka för homo- och bisexuellas mänskliga rättigheter.

David Bahati, lagförslagets upphovsman, påstår att dödstraffet är borttaget från lagförslaget.

2009 lades ett liknande förslag men mötte stora internationella protester. Då innebar det att homosexuella med hiv skulle straffas med döden.

I Europaparlamentet har man nu skrivit ett formellt protestbrev som vädjar till Ugandas styrande att tänka om. Cecilia har skrivit under detta brev tillsammans med en rad andra parlamentariker. Här är brevet i sin helhet:

Members of the European Parliament URGENT OPEN LETTER
Rt. Hon. Edward Ssekandi Kiwanuka
Speaker of the Ugandan Parliament
326 Members of the Ugandan Parliament
Concerns: Do not adopt the Anti-Homosexuality Bill
Reference: 20110511/BS
Strasbourg, 11th May 2011

Honourable Speaker,
Honourable Members of the Parliament of Uganda,
The world has started reacting to the imminent examination of Mr Bahati’s Anti-Homosexuality Bill, and possibly its adoption before the end of this legislature. If the Bill is not voted upon this week, we understand it may be adopted during Parliament’s next session.

We call on you not to adopt this inhumane Bill not as Europeans, not as aid donors,
not as a ‘global moral police’, but as fellow law-makers and fellow human beings.
We share your values of human dignity, liberty, peace, and freedom from
oppression; and the Anti-Homosexuality Bill goes fully against these values.

Concerns were raised that homosexuality is un-African; yet Africa is not united
against homosexuality. While revising its Penal Code a year ago, Rwanda refused to
criminalise homosexuality, and made a powerful statement at the United Nations in
December 2010 against the persecution of all minorities, including lesbians and gays.
Is Rwanda un-African? South Africa enshrined non-discrimination on grounds of
sexual orientation in its constitution, and allows same-sex couples to marry. Is
South Africa un-African? Gabon, the Central African Republic, Guinea-Bissau, Cape
Verde, Rwanda, Sierra Leone, the Seychelles, São Tomé e Principe, Mauritius and
South Africa recently UN made statements against the criminalisation of
homosexuality. Are these countries un-African?

We are acutely aware of other, none the less grave, ongoing human rights violations
in Uganda. We have learnt of authorities tear-gassing marchers en masse during the
29 April demonstrations; opposition figures being intimidated, imprisoned, or
intentionally blinded in a shocking display of inhumanity by national authorities;
and national authorities increasingly oppressing the people of Uganda through
physical repression, intimidation, or imprisonment.

We are fully aware that the last-minute examination of this Bill is an excellent way of diverting your attention, and with it the attention of the Ugandan people, from these serious concerns.

Our House, elected by 500 million citizens, has formally called on Uganda not to
adopt the Anti-Homosexuality Bill on two occasions1. We are determined that the
adoption of any legislation further criminalising consensual sex between adults
(including the adoption of this Bill, whether in its current or in any modified form)
will have a severe negative impact on our bilateral relations, in both its aid and its diplomatic dimensions.

We call on you to refrain from further criminalising homosexuality. The people of
Uganda deserve that your attention be fully devoted to more pressing concerns,
including corruption-free governance, basic commodity prices brought under
control, freedom of speech and assembly, and decent living conditions.

Do not adopt this Bill.

DN, Kobra, Svd, AB, Expressen, Gp, Helsinborgs Dagblad, Borås Tidning.

Uppdatering:

Det här kom på majlen i fredags och bekräftar tidigare rykten att förslaget har i bästa fall lagts ned för gått eller åtminstone skjutits på till nästa session:Uganda parliament shelves anti-gay bill
(AFP) – 3 hours ago

KAMPALA — Uganda's parliament adjourned on Friday, effectively shelving an anti-gay bill introducing the death penalty for some homosexual acts, officials and activists said."I am adjourning this house ....," speaker Edward Ssekandi told parliament.

Lawmakers and gay rights activists said that meant the bill had been effectively killed off for this parliament as Friday was the last day for parliamentary debates.

The bill has drawn widespread condemnation, notably from the United States, which has qualified it as "odious"

David Bahati, the lawmaker behind the anti-gay bill, said that as the cabinet was dissolved following the inauguration of President Yoweri Museveni for a fourth term on Thursday no bills could be passed.

"Right now I would say that I am almost sure that the bill is not coming," Frank Mugisha, executive director of the rights group Sexual Minorities Uganda said.

Ssekandi said he reserved the right to reconvene parliament in case of an emergency, but another rights group, Avaaz, welcomed the news of the decision to "drop" the legislation from parliamentary discussions

tisdag 10 maj 2011

Stipendiat på Katedralskolan



Cecilia besökte Katedralskolan i Uppsala för att dela ut pris till vinnaren av hennes Europaparlaments stipendium. Det blev en välbevakad händelse i lokalmedierna, både UNT och SR Uppland var där. Så här skrev SR på sin hemsida:



Ingrid Stafring, som går i 2:an på Katedralsskolan, skrev en uppsats om sin vision för framtidens Europa och vann ett stipendium. Nu får hon åka till Bryssel och följa Europaparlamentarikern Cecilia Wikström en hel vecka.



Den 9 maj 1950 anses vara den dag då den europeiska integrationen inleddes. Frankrikes dåvarande utrikesminister presenterade ett förslag om att skapa en kol- och stålgemenskap i Europa (EKSG) - den första byggstenen i det som nu är EU.



Alla bilder är från diplomutdelningen på skolan. Stipendiaten själv kunde tyvärr inte medverka eftersom hon var sjuk. Men ett glatt samtal fick hon i alla fall! På bilderna ser ni uppifrån och ned: Katedralskolan som flaggat dagen till ära, Cecilia i kapphallen, på telefon med Ingrid och sista bilden visar rektor Helene och katedralskolans projektledare kring stipendiatet, Joan.

JAG - jämlikhet, assistans och gemenskap


I helgen talade Cecilia på riksmötet för JAG. En ideell riksförening för personer med flera omfattande funktionsnedsättningar, varav en avser den intellektuella förmågan.

JAG arbetar för att medlemmar ska kunna leva sina liv fullt ut, på sina egna villkor, med bästa möjliga personliga assistans. JAGs assistanskooperativ styrs av medlemmar och drivs utan vinstintresse.

Besök deras webbplats för att se vad du kan göra för att hjälpa till i deras arbete.

Cecilia skrev även under på JAGs krav på institutionsavveckling i EU. Här är ett utdrag från pressmeddelandet:

EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (fp) stödjer helhjärtat JAGs krav och lovade i sitt tal till medlemmarna att hon i egenskap av vice ordförande i EUs handikappgrupp kommer att göra allt hon kan för att inga fler institutioner byggs i Europa och inga fler barn skiljs från sina föräldrar för att växa upp på institution, avskilda från samhället.

– Alla människor äger rätt att bestämma över sina liv och denna utveckling för oberoende måste stöttas, säger Cecilia Wikström.

torsdag 5 maj 2011

Fri rörlighet i EU gäller inte för alla!

Igår deltog jag i en spännande och lärorik konferens om hur det är att leva som homosexuell familj i EU. Det lärde mig en hel del.
Det som verkligen gjorde mig ledsen och betryckt är att de barn som växer upp med samkönade föräldrar har det väldigt tufft.
Bland annat så erkänns den ena föräldern många gånger inte alls. En liten flicka berättade att hon kände det som att hennes ena mamma inte ens fanns till, det var som att hon var död. Den flickans ena förälder är finsk, den andra mamman fransk och de lever i registrerat partnerskap sedan många år. Ändå räknas bara den ena mamman som förälder och flickan får bara ha hennes efternamn, ändå skriver hon båda sina efternamn i skolan, men ingen tar det på allvar.

Lagen måste ta på allvar dessa barns situation, lagen måste trygga deras uppväxt och vi måste erkänna det de upplever i sina dagliga liv.

Direktivet om fri rörlighet stipulerar att alla äktenskap som ingått i något medlemsland ska respekteras, allt annat är diskriminerande. Även artikel 26 i International Covenant om Civil and Political Rights och art 21 i Charter of Fundamental Rights slår fast att äktenskap/partnerskap ska respekteras fullt ut.

Jag fick reda på att homosexuella äktenskap tillåts i 5 länder: Nederländerna, Belgien, Spanien, Sverige och Portugal. Nederländerna var först 2001, Sverige fyra 2009.

Registrerat partnerskap kan man få i 11 medlemsländer.
Och i elva medlemsländer är det helt omöjligt, bland dem grekland, Cypern, Italien och Polen.

Här behövs det politisk vilja för att vi ska se dessa länder lämna denna diskriminerande hållning bakom sig. Många av dem hänvisar till tradition och menar att det är omöjligt att acceptera homosexuella relationer och familjebildning.
Men tradition är faktiskt inte någonting konstant. Den ändras hela tiden. En gång i tiden brände man kvinnor på bål, en gång i tiden satt folk i stupstocken, men dåliga traditioner och sedvänjor kan man lämna. Dags att ta nya tag!

Leila Khaled och friheten

Visst låter det som en romantitel, kanske inspirerad av de dramatiska händelserna denna vår, då frihetssökande människor i Nordafrika och Mellanöstern stått i centrum för vår uppmärksamhet. Och i den bästa av världar hade det varit så.

Men inte. Leila Khaled är en av PFLP:s ledande figurer. Hon har själv aktivt tagit del av flygplanskapningar och diverse andra terrorattacker. Hon har dömts och suttit i fängelse efter att ha varit med om att planlägga och verkställa mord på oskyldiga civila.
Hennes organisation, PFLP, är en hard core terrororganisation. Med rätta återfinns den på EU:s lista över terrorister i världen.

Sverige har nu igen bevisat att vi är ett land som bästa beskrivs som en garderob - eller möjligen ett primitivt utedass- vid nordpolen som inte fattar ett dugg av vad som händer i världen. När EU terrorstämplat PFLP så bjuder Sverige in Leila Khaled för att med statliga pengar flyga hit, bo på hotell, delta i syndikalisternas förstamajfirande och att delta i en konstutställning i Farsta!
Skattebetalarna har alltså, via statliga Konstnärsrådet, bett denna ökända terrorist att ställa ut något, Gud vet vad, i Farsta konsthall.

Med detta agerande har Sverige lämnat EU:s principer att inte befatta sig med dem som finns på terroristlistan, så som tex varit fallet med Hamas under en följd av år. Nu har den svenska aningslösheten nått nya höjder. Nu lämnar Sverige, ett av EU:s medlemsländer denna hållning och nu betalar skattebetalarna för denna skandal. Jag skäms att vara svensk. Regeringen borde agera: till exempel förklara, be om ursäkt, kräva pengarna tillbaka, dra in anslaget till Kulturrådet eller något annat som kan anses stå i paritet med detta elände!

onsdag 4 maj 2011

Videodagboksinlägg om Khaled och Schengen



Rådet har motsatt sig att Bulgarien och Rumänien får ansluta till Schengenområdet trots att de uppfyllt de formella kraven, därför är det bra att LIBE-utskottet har antagit en rekommendation om att dessa länder ska få gå med, en rekommendation som sätter tryck på rådet. Leila Khaled, den ökända palestinska flygplanskaparen, hade bjudits in att tala på Konsthall C i Farsta vilket finansieras med svenska skattebetalares pengar. Cecilia vill veta motiveringen till detta av de ansvariga. Påminner om Europadagsfirandet den kommande helgen. I Stockholm kommer Cecilia delta i Europafirandet genom att delta på en filmvisning på Biografen Bio Rio på Hornstull. Där kommer vi se filmen Die Fremde sedan diskutera tillsammans med Dilsa Demirbag Sten. Det börjar kl 15:00 på söndag.

DN, DN2, Svd, Aftonbladet, Expressen, Borås tidning, Gp, Helsingborgs Dagblad.

torsdag 28 april 2011

Bulgarien och Rumänien inte välkomna!

I den utvidningsprocess som sker av Schengenområdet, det område där medborgarna ska kunna röra sig fritt inom utan att behöva visa pass, hindras Bulgarien och Rumänien att ansluta trots att de uppfyllt alla krav. Det är rådet som står för detta motstånd. Cecilia kommenterar detta så här i NewEurope:

"..that it simply is not fair to ask more of Bulgaria and Romania, since it is proven that the countries fully comply with the criteria for Schengen entry."

Läs vidare i artikeln i NewEurope för att förstår varför rådet bjuder detta motstånd.

Boråstidning, DN, Svd, Expressen, Aftonbladet, Gp, Kvällsposten, Helsingborgs Dagblad.

tisdag 26 april 2011

Svensken den motvillige européen

I nätupplagan av tidningen Dagen blir Cecilia intervjuad om bland annat svenskarnas svala intresse av EU. Tidningars och medias roll, Cecilias generations inställning till EU och mycket annat tas upp som förklaringar.

Läs här!

Dn, Dn2, Dn3, Svd, Svd2, Svd3, Aftonbladet, Aftonbladet2, Expressen, Expressen2, Gp, Gp2.

onsdag 20 april 2011

Sannfinländare och asylbråk

Osaklig argumentation och rasism

Jag blir till lika delar ledsen och arg när jag läser kommentarerna till mitt förra inlägg. Det man kommentarar med oförblommerat rasistiska förtecken är den artikel som jag i måndags skrev på DN debatt tillsammans med min partiledare Guy Verhovstadt. Artikeln handlar om vikten av att vi bygger upp ett gemensamt europeiskt asylsystem, betydelsen av solidaritet mellan medlemsstaterna och vikten att tala sakligt om den migration som efter de dramatiska händelserna i Libyen nu är ett faktum. Läs artikeln själv så kommer du att förstå vad vi vill uppnå.

Det är däremot rätt kusligt att de som kommenterar artikeln inte fattar nödvändigheten av att agera tillsammans i EU. Bara så undviker man de bilaterala ganska avskyvärda avtal som tex Italien och Libyen haft och som gick ut på att visa bort de fullsastade flyktingbåtarna från Italiens kust.

Jag har sagt det förr och gör det gärna igen: jag kommer alltid och på alla sätt att bidra till ett gemensamt europeiskt asylsystem. Varför? Svaret är enkelt: jag tror på det. Jag är trött på medlemsländernas egoistiska hållning och bristande solidaritet med varandra.

Jag kommer aldrig att ägna mig åt något som helst politiskt arbete utan att ha medmänniskans bästa för ögonen och göra vad jag kan för att slå vakt om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Det gäller bortom gränser och av alla slag: nationella gränser, etnisk tillhörighet, religion eller kultur. Om inte jag varje arbetsdag inser att jag gör detta jobb för mina medmänniskor, då vore jag inte en bra politiker. Medmännniskan för mig är min granne, flyktingen från Irak, demokratikämpen i Libyen- kort sagt min syster, bror och vän nära eller långt borta. alla hör vi ihop just därför att vi är människor. Och jorden är allas hem, en global by.Jag tror att politikens uppgift är att i mörka tider förmedla hopp till människor. Jag tar det på allvar. Den dag man inte som politiker fattar att man har sitt uppdrag för andra människors skull, aldrig för sin egen, då ska man byta jobb. Utlånad i demokratins tjänst, på kortare eller på längre tid.

Men nog är det märkligt att den artikel som Guy och jag skrev lockar till sig de mest egendomliga uttalanden och inte så lite rasism. Jag undanber mig vidare rasistiska utsagor här på min blogg.

Douglas McArthur sa: "Nobody grows old by merely living a number of years. People grow old by deserting their ideals".
Jag önskar att just Du följer din dröm och låter den föverkligas. Ge aldrig upp!

Svd, Aftonbladet, Expressen, DN, DN2.

måndag 18 april 2011

Fruktan får inte styra EU i synen på flyktingar

Idag skriver Cecilia tillsammans med sin gruppledare Guy Verhofstadt på Dn Debatt om EUs gemensamma asylsystem. Nedan följer ett urklipp:

Många röster inom EU uttrycker nu sin oro kring migrationsfrågorna. Dessa utsagor uttalas av demokratiskt valda ledamöter i EU-parlamentet, de återfinns i rådet och i medlemsstaternas nationella parlament och gemensamt för dem alla är att de förutspår en massinvandring till Europa som en följd av den senaste tidens omvälvande händelser i Nordafrika.

Men med solidaritet följer ansvar. Alla medlemsstater måste implementera de direktiv som finns korrekt och uppfylla de krav som ställs. Medlemsstater ska ha kapacitet att klara en migrationsvåg utan att systemen kollapsar. Sverige tog på 90-talet under kriget på Balkan emot 80.000 asylansökningar på ett år som vi på ett utmärkt sätt klarade av att hantera. I dag har Grekland bortåt 50.000 ansökningar som byggts upp under flera år och som fortfarande inte fått en lösning.

Sanningen är att vi ännu inte sett alla effekter av vad som kan komma att ske i Nordafrika och i Mellanöstern. Utvecklingen har gått fort och förblir svårprognosticerad. Om det som sker där leder till att ännu fler människor flyr till Europa så måste vi alla vara förberedda och mottagandet kommer att vara effektivare om vi hjälps åt.

Dn, Dn2, Svd, Svd2, Expressen, Gp, Gp2.

onsdag 13 april 2011

Rut, Europaskolor och Cypern



I detta videoinlägg pratar Cecilia om vad Europaskolor är för någonting och varför Europaparlamentet måste härma Sveriges riksdag och skaffa sig en egen Rut. Dessutom får vi veta varför Cecilia träffade den cypriotiska ärkebiskopen i helgen.

Ärkebiskop Chrysostomos ger Cecilia orden

Efter en helt fantastisk helg på Cypern, där jag förärats det främsta hederstecknet i guld, är jag på väg till Bryssel och massor av jobb. Enormt stolt och glad! Tänk att livet kan vara så roligt, lärorikt och omväxlande! Och ja, det var mäktigt, högtidligt och vackert. Och jag höll svarstalet på grekiska!

Detta skrev Cecilia i söndagskväll när hon fått cypriotiska kyrkans Aposteln Paulus orden. Ärkebiskopen beslutade att ge Cecilia denna hedersutmärkelse för hennes arbete för mänskliga rättigheter, kristna värderingar och kamp för Cyperns folk i Europaparlamentet.

Här följer några bilder från ceremonin.







Städa upp på hemmaplan först!

I dagens upplaga Svd brännpunkt skriver Cecilia ett svar till Christina Doctare och hennes medförfattare. Deras artikel rör avskaffandet av hädelselagar och det gör Cecilias också fast ur ett annat perspektiv.

Starka reaktioner har kommit på Svds hemsida och förhoppningsvis kan personer skriva in sina kommentarer här på bloggen också och ventilera sina åsikter.

Cecilia artikel: Städa upp på hemmaplan först

Christina Doctares artikel: Hädelselagar måste avskaffas nu

måndag 11 april 2011

Föreslagna lagen kränker ungrarna

Läs Cecilias gästkrönika i Nerikes Allehanda här. Först ett litet smakprov:

Det ungerska ordförandeskapet inledde sin mandatperiod på ett dystert sätt. Man introducerade en medialag som satte yttrande- och pressfriheten på undantag. Efter påtryckningar av Europaparlamentet och kommissionen gjorde man vissa förändringar till det bättre men när arbetet inte fullföljdes beslöt parlamentet att ta fram en resolution som kritiserade förslaget och krävde ytterligare förändringar.

Detta torde ha avstyrt fler politiska dårskaper av Ungern men snart ska landet rösta om en ny grundlag och i den föreslagna texten finner man återigen stolligheter. De kallar den för en modern grundlag från det tjugoförsta århundradet, så modern att delar av den skrivits på en ipad, vilket författarna gärna framhåller.

Men vid en närmare granskning av texten så är den allt annat än modern. Den har en stark nationalistisk ton. Texten inleds med orden "Oh Lord, blessed be the Hungarians", vilket må vara en vacker fras ur den ungerska nationalsången, men knappast lämplig som inledande stycke i ett lands grundlag.


Uppdatering: Annika Ström-Melin ledare

onsdag 6 april 2011

Procedurdirektivet röstades igenom!

I dagens omröstning röstade Europaparlamentet om procedurdirektivet som är en av 6 rapporter som kommer att ligga till grund för EUs gemensamma asylsystem. Direktivet handlar om hur en asylansökan ska behandlas från att den lämnas in till att myndigheten tar beslut.

Det blev en dramatisk omröstning som efter en nagelbitande elektronisk votering visade att förslaget gått igenom med siffrorna 314 mot 306.

Är väldigt glad åt mina svenska kollegor Alf Svensson, Anna Ibrisagic, Anna-Maria Corazza, Christoffer Fjellner och Gunnar Hökmark som hade modet och styrkan att gå emot sin partigrupp EPP och rösta för en rapport som ligger till grund för en gemensam europeisk flyktingpolitik. Flott!


Cecilia kommenterade efteråt:

- Behovet av ett gemensamt europeiskt asylsystem har aldrig varit tydligare och därför beklagar jag att de konservativa inte står bakom förslaget och dessutom bedrivit intensiv lobbying för att sabotera det vi försöker bygga upp. Jag drar en lättnades suck över att rapporten gick igenom, allt annat hade varit en katastrof för det fortsatta arbetet med det gemensamma asylsystemet.

tisdag 5 april 2011

Migrationsflöden och Erasmus



Förra veckan var Cecilia Borås Högskola och pratade om Erasmusprogrammet, utlandsstudier och att svenska studenter i mindre utsträckning åker utomlands för att studera - hon fortsätter idag på samma ämne. Hon pratar också om migrationsflöden från Nordafrika och de lagförslag som berör detta i Strasbourg denna vecka.

Migrantflöden debatteras i EP-plenum

Cecilia ansvarar för en sjättedel av EUs framtida gemensamma asylsystem. Den delen handlar om i vilket land en asylansökan ska avgöras.

I detta videoklipp talar Cecilia om migrantflöden efter revolutionerna i Nordafrika och vilken praktisk konsekvens orden solidaritet och ansvar bör ha i detta skeende.



I tidigare inlägg kan ni se Cecilias åsikter om det lagförslag hon är ansvarig för:

Asylflöden i NewEurope, EUs gränspolis befogenheter, FRONTEX i slutförhandlingar.

Uppdatering: Tragedi i utanför Sicilien, Flyktingvåg eller inte? , Panik förvärrade båttragedin, Båtflyktingar dör medan Europa grälar, Lökke dras in i asylutredning.

Internationell miljödomstol behövs för klimatets skull!

Vår värld står inför stora miljö- och klimatmässiga utmaningar. Självklart ska vi ha en hög ambitionsnivå men EU kommer inte att kunna lösa hoten mot miljön på egen hand. Världssamfundet måste möta utmaningarna med en enad front. I dagsläget har dock misstro mellan länderna grusat förhoppningarna. Därför bör det internationella samfundet upprätta en internationell miljödomstol som ser till att avtalen följs och att avtalsbrott utreds. I dagsläget finns det nämligen ingen instans som exklusivt hanterar miljöärenden.

Om detta skriver jag idag i Enköpingsposten.

Gp, DN, Expressen, Aftonbladet.

Tidigare inlägg: EUs miljöambitioner måste höjas.

onsdag 30 mars 2011

Sverige i krig- från ovan

Igår var jag stolt över statsministern när han framträdde i Aktuellt och berättade om att vi som nation nu aktivt tillsammans med övriga länder går in och tar ansvar för att bekämpa Khadaffistyrkorna i Libyen och skydda civila från diktatorns vettlösa massakrer.

När Nato ställde frågan, gav statsministern besked och svarade ja på frågan att ställa stridsflygplanet Gripen och resurser för signalspan till förfogande.

Skönt att alla riksdagspartier ställde upp och visade solidaritet med den utsatta civilbefolkningen i Libyen. Framtiden kommer att ställa SD i skamvrån, eftersom de är det enda partiet som röstade emot.

Lite dubbelbottnat är det, tycker jag, att Jas-planen får bara spana, inte delta i markstrider. Det är ju på marken människor befinner sig!

Detta är den typiska svenska hållningen, som K-G Bergström så klokt skriver om i dagens krönika i Expressen. När Natoinsatser diskuteras har budskapet till andra länder varit: Skicka gärna era unga kvinnor och män rätt in i eldstriden! Vi står vid sidan om, bevarar vår neutralitet och tittar på!

När medlemskap i den monetära unionen diskuteras heter det: börja ni, satsa allt! Går det bra kommer vi med sedan, eventuellt, kanske - men bara om det går bra, så vi tjänar på det, annars får det vara!

Detta är den svenska hållningen i ett nötskal: fripassagerarens privilegium och snikenheten upphöjd till ideologi. Ibland har jag skämts, men igår var jag i alla fall lite stolt att vi är med, om än vid sidan av och naturligtvis ur ett
ovanifrån-perpektiv!

Ungerns föreslagna konstitution bakåtsträvande



Ungern har lagt fram förslag på ny konstitution som antagligen kommer röstas om i april. Med tanke på den kritik Ungern fick för sin medialag som bryter mot flera grundläggande rättigheter så kunde man tänka sig att framtida beslut skulle undvika ytterligare bakåtsträvande. Men icke! Konstitutionen är genomsyrat nationalistisk, det finns inskrivet att ett äktenskap ingås av man och kvinna - något som skulle omöjligöra samkönade äktenskap, olika sexuella läggningar erkänns inte. De har till och med föreslagit, I KONSTITUTIONEN, att mammor ska få rösta för sina ännu omyndiga barn. Något som alltså frångår demokratins grundpelare: en människa - en röst.

Se Cecilia prata om detta i videon.

Olle Schmidt om gayparader i Budapest. Globala liberaler. Cecilias tidigare inlägg om Ungerns medialag, brevet från kommissionen och Ungerns svar. Annika Ström-Melin om Ungern.

måndag 28 mars 2011

Alldeles försent...

....men bättre sent än aldrig!
Igår kväll, sent när jag satt på kontoret för att försöka följa svenska media, kände jag en sällan upplevd sympati gentemot tidningen DN. Den ledare som skrivits av en insiktsfull och välartikulerad person (jag kan gissa vem!), har inte formulerates en sekund för tidigt! Massakern på kristna har nästan inte uppfattats av vare sig politiker eller medier, fast att den pågått under en följd av år. Kanske är det för att man av hävd trott att den kristna världens tolkningsföreträde är så starkt? Kanske för att den europeiska enhetskulturen uppfattats som så starkt att man inte kunnat tänka tanken att det ser annorlunda ut på andra håll i världen?

För flera år sedan, närmare bestämt 2004, hävdade jag för första gången att svensken i gemen- och svenska regeringen i synnerhet- led av en allvarlig religiös inkompetens. Denna tycks bestå oaktat vilken regering som har makten. Annars skulle man inte ens överväga att skicka tillbaka kristna till Irak, där de systematiskt är utsatta för förföljelser och tvingas leva under dödshot. Våldet mot kristna blir allt grövre i hela Mellanöstern- och svenska politiker tiger!

Jag har skrivit om det här på bloggen tidigare. Bombattack mot en kyrka med ett sextiotal döda, varav två präster, i Bagdad förra hösten i oktober. Och sedan dess pågår de kristnas exodus ut ur Irak, som snart kommer att vara etniskt/religiöst rensat på kristna. Islamisterna har öppet sagt att målet är att tömma Mellanöstern npå kristna, och att rensningen av Irak bara är början.

Ingen har väl glömt bomben som dödade tjugo personer ur den gudstjänstfirande församlingen i Alexandria under julnattsmässan.

Och så något som inte DN tar upp, men som skedde samtidigt, på julnatten: den kristna församlingen i de av Turkiet ockuperade områdena på norra Cypern stördes när de i lugn och ro försökte fira julnattens mysterium. Plötsligt blev de avbrutna av turkisk polis, som till och med arresterade präster! Anklagelsepunkterna? Förargelseväckande beteende!
Man hade gjort som förr, alltså planerat mässan, men utan att informera turkiska myndigheter om att det skulle bli jul och att man följaktligen tänkte fira som man gjort just i dessa kyrkor under århundraden.

Efteråt har de turkiska myndigheterna sagt att var och en får be till Gud individuellt, men "för att göra det kollektivt måste man inhämta myndigheternas tilstånd". Nu ligger det i sakens natur att en mässa till sin natur alltid firas kollektivt.....

Och detta sker i EU:s mitt! En av grundbultarna för EU är just relilgiös tolerans och friheten att tänka, tro och uttrycka sig fritt. Det är naturligtvis en absurditet att kristna på norra Cypern inte får fira jul utan att be turkiska myndigheter om lov!

För en tid sedan tog vi i parlamentet upp förföljelsen av de kristna med en resolution. Jag är glad att punkten om Cypern kom med efter en omfattande diskussion.

Tankesmedjan Pew Research Center har visat att kristna trakasseras i två tredjeddelar av jordens länder, vilket är fler än några andra religioners utövare!
Aid to the Church in Need har i " Persecuted and forgotten" visat att 75% av all religiös förföljelse är förföljelse av kristna.

Jag hävdar att religionsinkompetensen består och breder ut sig, också i EU. Vi måste snart fatta att tiden för våra koloniala övergrepp är över och att muslimen inte är svag och den kristne stark. Det finns länder där att vara kristen kan utgöra skillnaden mellan död och liv.

För överigt åker jag till Cypern den 7/4 för att titta närmare på hur de kristna på norra Cypern lever sina dagliga liv. Med mera...

Cecilias tidigare blogginlägg om samma ämne: Politiker måste ta ansvar, Det viner snålt, Utvisningar av irakier stoppas.

DN, Syriens regering avgår , Mycket står på spel om Syrien faller, Kristna och muslimer flyr våldet i Elfenbenskusten, Libyens sak blir vår, Krigskriget, Aftonbladet, Fegt beslut, Obama utesluter inte rebellbeväpning.

Gärna EU-skatt!

Idag skrev Cecilia, Marit Paulsen och Olle Schmidt i Sydsvenskan om EUs möjlighet att ta in egna medel. Här följer ett utdrag.

Häromdagen höll statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ett tal på Europahuset där han drog slutsatsen att EU:s budget borde ligga ”väl under 1 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst”. Det skulle innebära en nedskärning motsvarande minst ett par hundra miljarder svenska kronor.

Genom att inta denna ytterkantsposition försvåras, enligt vår mening, Sveriges möjligheter att påverka innehållet i politiken. Särskilt mot bakgrund av diskussionerna kring en dansk folkomröstning om euron var det även anmärkningsvärt att statsministern inte med ett ord berörde den gemensamma valutan. Nytänkandet får dock inte begränsas till hur stor budgeten skall vara och hur pengarna skall användas, utan måste också gälla frågan om varifrån pengarna skall komma. Vi menar att tiden är mogen för en diskussion om EU:s inkomster och former för framtida finansiering.

EU:s finansiering är idag mycket oklar. Budgeten utgörs av medlemsländernas inbetalningar, som utgår från en avgift baserad på landets bruttonationalinkomst samt av intäkter från tullar och 0,3 procent av den moms som tas in av medlemsstaten. Olika medlemsländer har sedan olika rabatter, och ibland rabatt på rabatten.

Uppdatering: Mathias Sundin (fp) skriver replik om vår debattartikel på Newsmill. Här är vårt svar på hans replik. Se även Mathias efterföljande kommentar på hans blogg. Olle Schmidts blogg om vår debattartikel.