Partiråd i Göteborg

Slutet på veckan blev innehållsrikt. Jag påminns ständigt om att livet är en gåva, skört och skönt på samma gång. I torsdags förrättade jag begravningsgudstjänst för en väninnas man i kapellet i Mariefred. Det blev precis som det ska vara: både glädje över allt Ulf betytt och sorg över att han inte längre finns med. Men den kärlek man ger i livet kan räcka hela livet för dem man älskat. Begravningen är viktig, för det handlar om ett avsked. Och när någon man älskat dör är det viktigt att avskedet får ske i tacksamheten och i ljusets tecken. Man ska ju bära med sig avskedet som en något att återvända till i tankarna efteråt.

Efter begravningen åkte jag till det stora vinterminglet på Grand hotel i Stockholm, iförd prästklänning, vilket väckte viss förvåning men också uppskattning hos alla som bara känner mig som kulturtant och riksdagsledamot. Vinterminglet är den trevligaste tillställningen i genren mingelkväll. Superb mat, god champagne och ALLA var där! Näringslivets högsta ledare, bankdirektörer, företrädare för kultur och politik- ja, det är svårt att tänka sig en tillställning som lockar alla i ledande befattningar till en motsvarande kväll.
I dörren stod Poker Wallenberg och hälsade välkommen. Han är verkligen trevlig; glad och välkomnande stod han i dörren och hälsade på alla.

Och i går åkte jag till partiråd i Göteborg, där vi arbetade med Europaprogrammet hela gårdagen. Jag yrkade på ett tillägg om de stora friheterna, som man aldrig får ta för givna. Dessutom hotas de här och var inom unionen, Jag påminde om Roberto Saviano för att belysa vikten av att yttrandefriheten säkerställs på den Europeiska kontinenten. För det allra mesta går partistyrelsens och utskottets förslag igenom i plenum, men jag lyckades få till tilläggen om religionsfrihet, yttrandefrihet,demonstrations- och mötesfrihet. Skönt! För om inte liberaler försvarar dessa grundläggande friheter, då kan vi vara säkra på att ingen annan gör det heller.

På kvällen fördrink med mina goda vänner Birgitta Ohlsson och Fredrik Svensson, därefter fin middag på Piren. Och tro det eller ej: folkpartisterna är riktiga ess på dansgolvet!

Idag antogs listan till Europaparlamentsvalet. Valberedningens förslag till huvudkandidater utmanades inte av någon, så jag fick min tredjeplats och höll ett anförande efter att jag valts. Det kändes bra och jag ser med glädje fram mot att arbeta med Marit Paulsen och Olle Schmidt. Jag ser fram mot att vidga bredda mitt kompetensområde och kommer att lära mig mycket av dem. Just nu funderar jag på en huvudfråga som jag kan ha som tema i min kampanj. Det vore bra om jag kan hitta en fråga som på samma gång sticker ut och som berör och engagerar. Jag minns ju hur det var när jag drev frågan om en litterär kanon. En sådan fullträff skulle sitta bra igen, men det gäller som sagt att hitta frågan. Välkommen med tips!

När tåget ankom till Stockholms Central åkte jag direkt till Dramaten och åt en god middag med min kära väninna Karin Pilsäter och sedan gick vi på premiären av Shakespeares Muntra fruarna i Windsor. Ska nu smälta mina intryck av pjäsen, skriver ner mina tankar i morgon. Nu ska jag sova. Dödstrött.