Outhärdligt!

Det är förfärligt att öppna sin mailbox numera. Varför? Jo, man känner att man när som helst dör drunkningsdöden! Mailbombningen handlar nu om 150 - 200 mail- på en förmiddag!
I dessa brev ger man uttryck för sina uppfattningar i framför allt tre olika frågor:
De vill att jag ska rösta
1. Nej till könsneutralt äktenskap
2. Nej till IPRED, alltså sanktionsdirektivet som skyddar upphovsmännens rättigheter och
3. Nej till Lissabonfördraget.

Skribenten fortsätter sitt massproducerade brev, av karaktären kedjebrev, med att säga att han eller hon uttrycker "folkets vilja" och att de allra flesta tycker som han/hon gör och avslutar smörjan med att tala om att om jag inte röstar som han/hon tycker så kommer jag inte att få en röst i nästa val. Vilket kvalificerat nonsens! För det första bor ju endast en förkrossande liten minoritet av alla som skriver på detta sätt i min valkrets, så de kan ju inte lägga sin röst på mig hur som helst. För det andra så tror jag att jag, som är en av en handfull inkryssade bland 349 ledamöter har gjort mina ställningstaganden så pass väl kända i min valkrets Uppsala län att de vet hur jag tänker i alla dessa tre frågor.
1. Jag är mot all diskriminering. Vem skulle jag vara att sätta mig över en annan människas vilja att ingå äktenskap med den hon älskar? I hela mitt liv har jag bekämpat förtryck av minoriteter av skilda slag: mot de kristna i Irak och Indien, mot kurder i Syrien och Turkiet, mot funktionshindrade och homosexuella här hemma och ute i världen, mot antisemitism och religionsförföljelse varhelst den visat sitt obehagliga tryne. I hela debatten kring könsneutralt äktenskap har jag försökt lyfta fram obligatorisk civilregistrering för alla som ett sätt att lösa den gordiska knuten, men ännu inte lyckats få gehör för detta. Men en sak är säker: världen behöver mer, inte mindre, kärlek. Alla som vill manifestera sin kärlek till varandra ska naturligtvis få göra det på samma sätt- oavsett vem man älskar.

2. För oss som står i den socialliberala traditionen finns det bara en sak att säga om upphovsrätten: den måste säkerställas. Äganderätten och upphovsmannens rättigheter är ett av de fundament på vilket vi byggt hela vår demokrati och sett vår moderna välfärdsstat växa fram kring. Redan 1766 slog Anders Chydenius fast att tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen skulle föras in i grundlagen. I 1810 års regeringsform slås detta fast. För socialliberaler som Valdemar Svensson i Ljungskile var äganderätten fundamental och skulle framhållas. Idag handlar det om att säkerställa upphovsmännens rättigheter också på internet- annars kommer kulturlivet att urholkas och människor inom kreativa yrken kommer inte att kunna leva på sin utbildning och få avkastning av sitt arbete. Läs mer om det i ett längre blogginlägg.

3. Jag är en brinnande Europavän och internationalist. Lissabonfördraget kommer att hjälpa oss att föra det europeiska samarbetet vidare. Offentlighetsoprincipen kommer att gälla i alla EU:S institutioner, EU blir effektivare, vetot avskaffas. Det gör att tex straffrätt kan beslutas lättare. EU-medborgare får tydligare rättigheter och MR, dödsastraff och diskriminering måste respekteras för att förhandlingar med kandidatländer över huvud taget ska få förhandla. Lissabonfördraget har också nya mål- tex att klimathoten kommer upp på dagordningen. EU får också en stark utrikespolitik och det är viktigt.

Sammantaget: alla som skickar massproducerade mail till mig kan kallt räkna med att de hamnar där de hör hemma: i papperskorgen. Alla som däremot skriver eller ringer seriöst och vill diskutera är fortfarande välkomna att föra en dialog. Det är det jag är här för, bland annat. Jag tror att jag är en av de ledamöter som verkligen möter och talar med medborgare, både i riksdagen och hemma i min valkrets. Jag känner att jag bär mångas förtroende och uppskattar dialog, men kommunikationen måste bygga på ömsesidighet och respekt. Det gör den inte längre. Botten är inte nådd, den är ur!