Den tunnaste volym du kan hitta som innehåller underbar poesi: Vingårdsmannen och hans söner av Jesper Svenbro, Bonniers 2008.
Ett måste för alla som älskar och tål riktigt bra dikt.
Själv blir jag nästan darrig när jag läser dikterna; så enkelt och självklart språk, med både lätthet och tyngd.
En sådan bok som jag inte kommer att vilja vara utan, med risk för att jag som politiker inte kan stoppas in i samma kulturella fack som de kollegor som gör ett nummer av att de gillar Springsteen, kollar på Lets dance och läser deckare.... inget fel med det, men nog är det obehagligt om det är sant som Kielo och Can sa i TV-programmet jag hamnade i när jag körde min mil på motionscykeln: "politiker kan inte gilla nutida svensk konstmusik eller läsa något annat än deckare, det gäller att vara folklig, annars är man körd". Jag passar inte in en sekund- och jag står för det. Dock väljer jag att inte tala om vad jag har på sängbordet, inte ens i min egen blogg!
tisdag 4 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar