1 april- viktig debatt och en dag då mycket hände

Den första april blev en märkesdag i kammaren. Läs mitt anförande, det har nr 57 i protokollet:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2008/09:95


Tillåt mig att ställa en retorisk fråga. Behöver världen mer kärlek eller mindre kärlek? Om svaret är att världen behöver mer kärlek säger jag bara: Låt människor gifta sig med vem de vill! Vem kan ha samvete att sätta sig över andra människors kärlek till varandra?

Jag vill sluta mitt anförande med att citera den text som jag många gånger har läst när jag har vigt människor, kärlekens höga visa ur 1 Korhttp://arkelsten.blogspot.com/2009/04/kanslomassig-berg-och-dalbana.html:

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
(Applåder)

Efter debatten hände det väldigt märkliga saker. För det första så klart några hatbrev från homofober. Hur liten betydelse jag än tillmäter dem, så gör det ont att få vedervärdiga utsagor och hot på mailen. Jag är tacksam att mina barn inte behöver se vad alla galningar skriver! Men det kommer trevliga mail också, och de är betydligt fler. Det mest oväntade från en kvinna som via SVT följt debatten och som skrev ett fint mail där hon lovsjöng mig i alla tonarter. Hon till och med friade! Det torde vara första gången en kammardebatt inbjuder till raggningsförsök, i alla fall vad mig anbelangar!

På kvällen var jag VIP- inbjuden att lyssna till Tony Blair och Bill Clinton och gick glad i hågen till Stadshuset tillsammans med Karin P för en avkopplande och intressant kväll efter väl genomfört värv.