Kultursnackisar den 14 oktober

Arbetet i kulturutskottet är en källa till både glädje och utmattning. Pappershögarna är aldrig högre än vid den här tiden på året och tabellerna aldrig fler. Men idag har det varit en synnerligen trevlig dag, väldigt mycket tack vare min alliansgrupp. Stämningen är god och arbetsmoralen hög. Inga sura miner så långt ögat når. Och personalen i utskottskansliet är helt fantastisk. Jag tycker så mycket om dem alla och beundrar dem mycket.

Så, P, K, M, I, C och ni som är nya: hoppas ni känner att jag tillhör era största fans och beundrare tack vare er professionalitet, stora kunskap och alltid lika stora vilja att förse mig med underlag, aktuella fakta och- inte minst- siffror.

För mig och mina allianskollegor gäller nu att vi tillsammans antar den utmaning som jag menar är av allra största betydelse: att lyfta upp kulturen på alliansens agenda. Ingenting kan vara viktigare för Sverige i tider av medgång och av motgång än att lyfta fram en politik för bildning som framtidsväg för vårt land. Det vill säga utbildning, kultur och högre utbildning i ett sammanhang. Bara genom kunskap och bildning kan vi som land hävda oss i globaliseringens tid. Aldrig kommer vi att kunna konkurrera med billig arbetskraft, men alltid kommer vi att kunna vara en kunskapsnation av rang om bildningsnivån hos befolkningen höjs, om humaniora tillmäts större betydelse, om forskning och utveckling prioriteras.

Arbetslinjen är utmärkt och jag kommer alltid att försvara den- men i sanningens namn behöver ju en människa mer än ett jobb att gå till en kulen morgon. Kulturpolitiken måste prioriteras! Men jag tror att jag ska börja tala om en politik för bildning i stället- då kommer i alla fall en och annan folkpartist och många allmänborgerliga väljare att yrvaket gnugga sig i ögonen och fatta galoppen.