Nu vet vi: mannen som står i fokus för allas vårt intresse idag är Jean- Marie Gustave Le Clézio.
Men Nobelpriset är inte det enda svenska litteraturpris som han föräras i år. Redan för några veckor sedan blev jag uppringd av folkpartiets gruppledare i Älvkarleby kommun, Ann-Cathrin Larsson, som uppmärksammade mig på att Le Clézio utsetts till 2008 års Dagermanpristagare. Han kommer enligt uppgift att komma till Älvkarleby kyrka den 25 oktober för att ta emot priset och jag ska försöka komma dit. Man kan ju alltid hoppas på en inbjudan från en av mitt läns kommuner. I alla händelser tycker jag att Le Clézio är ett synnerligen gott val av Svenska Akademien. Hans språk är vackert, en härlig rytmik till och med i svensk (förnämlig) översättning. Dessutom är det ett viktigt författarskap. Han lyfter fram minoriteter och utsatta människor, resonerar kring begrepp som utanförskap, ensamhet och sårbarhet. Men det som gör att jag beundrar honom allra mest är att han tagit strid för yttrandefriheten- något som för mig själv utgör något av en hörnsten för hela mitt kulturpolitiska engagemang. Den enda bok jag hittills läst av honom är Afrikanen (2005) och några väldigt fina noveller, men jag ser fram mot att redan i kväll börja läsa Allt är vind eller kanske Öken. Jag gratulerar Akademien till ett gott val av pristagare. Detta är en författare och ett författarskap som många kommer att kunna ta till sig, lära av och fascineras av. Dessutom tycker jag att han är snygg att se på och har en vacker, välmodulerad röst!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar