Bildningsdiskussioner

Nu börjar morgonmötena allt tidigare. Idag gav jag mig iväg på min svarta cykel, långsamt för det var fruktansvärt halt, mot centralstationen i Uppsala för att kliva på tåget 07.10. Kylan bet i kinderna. Kaffekön i pressbyrån var för lång för att jag skulle hinna invänta min tur. Alltså blev det inget kaffe, men koncentrerat arbete med handlingar under hela resan.

Väl framme satt jag ordförande i ett frukostmöte 8.00 med riksdagens tvärpolitiska grupp som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Det är ett otympligt namn på väldigt viktiga frågor: bistånd, mödravård, sexualundervisning, Hiv/Aids, undervisning om samlevnad, preventivmedelsrådgivning, tabubekämpning, rätt till fria och säkra aborter - och mycket annat både nationellt och internationellt. Tillsammans har vi, ledamöter från alla sju riksdagspartier skrivit motioner, jobbat med artiklar, gjort seminarier. Nu ska vi fortsätta arbetet med att försöka få upp frågorna på agendan inför det svenska ordförandeskapet i EU. Men vi ska också agera opinionsbildande. Jag brukar skriva en debattartikel på den internationella Aidsdagen 1/12, kommer förmodligen att göra det även i år. Vore kul om fler partier hakade på.

En timme senare mötte jag min partiledare och landets utbildningsminister, Jan Björklund, och följde honom till min alliansgrupp i Kulturutskottet, där vi hade ett bra samtal om bildningens principer. Det handlar som bekant inte om antingen kultur eller om utbildning, utan om både och. Jan beskrev på ett mycket fint sätt sin syn på skolan som den allra viktigaste arenan för kultur. Han talade om de tre ämnena historia, religionskunskap och svenska som de stora förlorarna. Varje gång timplanerna förändrats har undervisningen i dessa ämnen minskat, trots att de är avgörande för kulturell delaktighet och berättar om vårt kollektiva minne. Jan imponerade idag och jag skulle önska att han lite oftare ville tala om kultur och bildning, för han gör det väldigt bra. Dessutom kan han göra sådana här sammanträden både intressanta och trevliga. Han har en förmåga att se och bekräfta dem som deltar- en väldigt fin egenskap hos alla, men särskilt viktig hos en partiledare. Det länsförbund vars ordförande jag är, Uppsala län, var först med att offentligt peka ut Jan som partiledare. Det var klokt av oss.

Dagen rullade på med möten, bland annat om public service-utredningens remissvar. Sedan följde votering och en väldigt lång personintervju för Expressen. Förmodligen görs det som en personporträtt på mig som "kulturtant". Det är OK, jag gillar att uppfattas så även om jag inte är en tant. Men kulturbärare är jag, absolut. Ännu mer tal om bildning, om litteratur, musik, attityder och kulturvanor hos olika befolkningsgrupper. Jag ogillar journalister som på ett ytligt och förenklat sätt försöker förstå vem de talar med genom att fråga triviala saker som vilka böcker man har på sängbordet. Jag känner mig alltid lite obekväm av såna frågor, för mina svar blir så oväntade för dem och så obekväma att det inte kommer några vettiga följdfrågor. Den här killen var annorlunda. Han tog sig tid, resonerade och bidrog själv. Dessutom var han bildad och välformulerad. Inte helt vanligt bland kvällstidningsjournalister, men så var han också frilans. Fotograferingen blir senare. Skönt! Idag var jag nämligen inte på topp. Natten var för kort.