När jag reser runt i landet vill jag gärna besöka kvinnojourerna, för de bedriver ett hjältemodigt arbete i det tysta, för människans skull. Idag gick kampanjen till Örebro län och till Karlskoga, där vi hälsade på och fick veta mycket om kvinnohusets arbete.
Ibland talar man om att det finns klyftor i samhället, att vi lever segregerat och att det finns människor i utanförskap. Visst är det så, men den djupaste avgrunden menar jag är den öppnar sig mellan de människor som lever någorlunda självständigt och fritt och de kvinnor som berövats allt, till och med tron på sig själva och tilltron till medmänniskan, av en man som man initialt trodde sig älska, men som gör det dagliga livet till ett inferno som bäst kan liknas vide ett helvete på jorden.
Detta är ett samhällsproblem som få talar om. Idag fick jag veta att i lilla Karlskoga har man i kvinnohusets verksamhet flera gånger stött på kvinnor som är offer för sexhandlare och alltså vår tids slavar- i Europa. Ännu har jag inte mött någon som inte håller med mig om att detta är ett stort misslyckande och en humanitär katastrof som vi gemensamt och med kraft måste adressera.
torsdag 21 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar