Idag skrev Cecilia, Marit Paulsen och Olle Schmidt i Sydsvenskan om EUs möjlighet att ta in egna medel. Här följer ett utdrag.
Häromdagen höll statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ett tal på Europahuset där han drog slutsatsen att EU:s budget borde ligga ”väl under 1 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst”. Det skulle innebära en nedskärning motsvarande minst ett par hundra miljarder svenska kronor.
Genom att inta denna ytterkantsposition försvåras, enligt vår mening, Sveriges möjligheter att påverka innehållet i politiken. Särskilt mot bakgrund av diskussionerna kring en dansk folkomröstning om euron var det även anmärkningsvärt att statsministern inte med ett ord berörde den gemensamma valutan. Nytänkandet får dock inte begränsas till hur stor budgeten skall vara och hur pengarna skall användas, utan måste också gälla frågan om varifrån pengarna skall komma. Vi menar att tiden är mogen för en diskussion om EU:s inkomster och former för framtida finansiering.
EU:s finansiering är idag mycket oklar. Budgeten utgörs av medlemsländernas inbetalningar, som utgår från en avgift baserad på landets bruttonationalinkomst samt av intäkter från tullar och 0,3 procent av den moms som tas in av medlemsstaten. Olika medlemsländer har sedan olika rabatter, och ibland rabatt på rabatten.
Uppdatering: Mathias Sundin (fp) skriver replik om vår debattartikel på Newsmill. Här är vårt svar på hans replik. Se även Mathias efterföljande kommentar på hans blogg. Olle Schmidts blogg om vår debattartikel.
måndag 28 mars 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar