Till festfixaren Dan Kihlström, kd, som ordnade en trevlig adventsmiddag för utskottets alliansgrupp riktar jag ett stort tack. Det är alltid kul att träffas informellt över en måltid och ett eller fler glas vin. Undrar om oppositionen, anförd av vänsterns Siv Holma, också brukar träffas och ha en trevlig middag ibland? Skulle nästan inte tro det.... är faktiskt beredd att satsa en tia på att s, v och mp:s kulturgrupp hittills inte haft en enda kul kväll ihop.
Likaså vill jag tacka Mats Johansson, m, som höll ett trevligt tal där han berömde min alliansvänlighet i dagens artikel i Expressen. Ingen mer än jag kan förstå hur detta beröm värmde. Jo, möjligen kan Mats själv ana det. Stundtals har det varit rätt frostigt oss emellan. Egentligen ganska märkligt, eftersom vi i grund och botten tycker ganska lika i kulturfrågor. Relationerna är nu åter goda, vilket gläder mig oerhört.
Men innan kvällen kom hade jag en del att föra. Först gick jag till kammaren och voterade två gånger, höll i ett par möten i riksdagen, sa några smarta saker till ett par journalister, svarade på brev och en massa andra administrativa saker.
Sedan gick jag till Strandvägen, närmare bestämt till restaurang Paul och Norbert, där jag avnjöt en formidabel lunch tillsammans med Ana Valdés. Det blev den största kulinariska lunchupplevelsen jag någonsin haft. När jag kom in i restaurangen visades jag till det trevligaste bordet, Ana kom och vi serverades ett glas riktigt torr champagne! Det har inte hänt i Sverige att jag druckit champagne en vanlig arbetsdag- men härligt var det! Så kom en tallrik med pyttesmå bitar av pata negra, lite grönmögelost med ingefärsmarmelad, ärtpuré och rökt röding. Oslagbart! Ana och jag talade om kultur, författarskap, mat, litteratur, kärlek, partners, julfirande och allt möjligt annat medan rätt efter rätt kom in: laxtartar av modell pytte, rom, så en potatis- och purjosoppa med oxsvans i botten och ett pocherat ägg vid exakt rätt gradtal.
Till detta bjöds vi ur en gigantisk brödkorg med de mest delikata små bröd av alla tänkbara slag. Glöm GI! Vid det här laget upplevde jag verkligen att vi befann oss i ett tempel för njutning.
Helt underbar mat!
Ungefär vid det här laget kom Maestro själv in och jag fick krama om honom ordentligt.
Norbert Lang måste vara Sveriges mest genomtänkte matfilosof. I allt han gör visar han att måltiden är något annat än bara maten, det är totalupplevelsen han vill bjuda på.
Mat äter man ju för att bli mätt, en härlig måltid mättar alla sinnen.
Jag har känt Norbert i många år, men nu var det länge sedan jag gästat restaurangen. Kul att vi återknöt i TV4 härom sistens! Efter vårt möte med Norbert sververades vi hälleflundra, pasta och fänkål, alltihop strösslat med färsk tryffel! Ofattbart att få uppleva detta. Tryffel har jag aldrig ätit på detta sätt förut. Desserten var också den en höjdare: passionsfrukt, vit chokladmousse och en sagolik sorbet. Efteråt dubbel espresso, modell extra stark!
Tänk att få förgylla en gråkulen onsdag på detta sätt och tillsammans med en otroligt fin människa som Ana njuta av utsökta råvaror, perfekt servering, vacker miljö, underbar dryck-det kallar jag lycka! Efteråt fick jag gå in i köket och tacka kocken Stefan Eriksson med personal. De är otroligt skickliga- och jättetrevliga.
Till dig som vill uppleva något alldeles utöver det vanliga säger jag bara en sak: Gå dit!
Helt ok att gå ensam, man känner sig varmt välkomnad. Gå på jobblunch, med väninnan eller med syrran- men helst bör man nog gå dit på kvällen med den man känner passion för!
Det återstår för mig.
onsdag 3 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar