Resande med idéer

För länge sedan hade Posten en reklamkampanj som handlade om att den som gör en resa har alltid något att berätta. Sant. Jag reser ju omkring en hel del i landet och har faktiskt mycket att berätta om spännande, kreativa och trevliga möten med människor runt om i vårt avlånga land.
Dessvärre är det tidsbrist som gör att jag inte ens på bloggen hinner med att berätta så mycket. Dagarna startar tidigt med cykeltur till stationen och sedan tåg eller flyg mot antingen Stockholm och riksdagsarbetet eller en resa till annan ort.

Mina synnerligen trevliga tågpendlarkompisar är snälla och artiga, men jag anar att de tycker att jag ser rätt lustig ut med vått hår/hår som istappar så snart det är minusgrader, en tjock mössa ovanpå och till detta min underbara hellånga minkpäls. Färdmedlet är min vintervita vintercykel med dubbdäck.

I måndags gick färden till Lund, där jag tillsammans med min trevlige kollega Ulf Nilsson besökte Historiska museet och utgrävningsplatsen i Uppåkra. Besöket var väldigt givande och lärorikt med föredömliga föredragningar av museets ledning. Snålblåsten ven runt öronen i Uppåkra och man blev lite snopen av att veta att hela det gigantiska området om 40 hektar är helt dolt under bördig åkerjord. På sommaren sker undersökningar och grävningar, på vintern är alltsammans täckt. Nog är Uppåkra av nationellt intresse, den saken är helt klar. Följaktligen bör Riksantikvarieämbetet ha ett överordnat ansvar för fyndplatsen och för omhändertagandet av alla fynd. Som jag sagt så många gånger: vi måste ta ansvar för vår historia och lära av den, annars är vi illa rustade att skapa framtid.