LIBE utskottet och Stockholmsprogrammet

Frihet, säkerhet och rättvisa är säkert sådant som de allra flesta av EUländernas medborgare tycker att vi i EP ska ägna oss åt, inte småsaker som ländernas parlament bättre själva beslutar om. Idag kan jag berätta att det var precis dessa frågor som vi i LIBE utskottet ägnade nästan fyra timmar åt att diskutera med kommissionens vice ordförande Mr Barrot. Det blev livliga diskussioner med anledning av Stockholmsprogrammet och dess fyra pelare som ska komma i bruk 2010 2014.

SWIFT är ordet, förkortningen, på allas läppar. Det handlar om ett samarbete kring finansiella transaktioner mellan EU och USA som ska leda till att man upptäcker och kan förhindra terrorattacker och finansieringen av dessa.Systemet grundar sig på nyupptäckt svagheter i våra finansiella system. Jag tror, efter dagens möte, att SWIFT ändå kommer att behöva utvärderas innan programmet kan antas, att döma av folks inlägg under mötet.

Sammantaget verkar det inte vara så att några ledamöter är chockade över innehållet i Stockholmsprogrammet och de som tagit till brösttoner verkar inte ha läst programmet. Det enda jag ser som kan kompletteras till beslutandet i december är en tydligare skrivning kring balansen mellan medborgarnas trygghet och behovet av frihet och personlig integritet, en klassisk liberal målkonflikt. Men jag har en känsla av att utskottet kommer att vilja trycka hårt på utvärdering av SWIFT innan vi kan godkänna överenskommelsen med USA.

En otäck lag som nyligen stiftats i ett medlemsland är ju den homofobiskt utformade lagen i Litauen (läs mitt prm) och en annan det italienska säkerhetspaketet, som i8 hela sin utformning är kränkande för invandrare och flyktingar. Bland annat innehåller det en passus som innebär att myndigheterna får konfiskera migranternas egendom! Tyvärr finns det i utskottet både homofoba och nationalistiska/protektionistiska individer, som det kommer att vara jobbigt att behöva lyssna till.

Det som jag tycker är viktigt vid gemensam brottsbekämning och gemensamma rättegångar är att få till minimikriterier när det gäller rättigheter för anklagade/anhållna personer. Idag är det olika i olika länder, men ska vi harmoniera lagarnma måste enligt min mening mänskliga rättigheter vara ett rättesnöre för alla länder att besluta om och därefter hålla sig till. Stockholmsprogrammet måste fokusera offren för brott och säkra tryggheten för medborgarna, vilket i och fölr sig redan tycker att det gör, men alla är inte övertrygade och för att tillgodose dem vore tydligare skrivningar kring detta bra.

Nu är det ganska sent och jag ska snart gå till hotellet. I morgon ska jag titta på lägenheter i stan! Men först en ensam middag!