Noterar med ett leende att duellen mellan Peter Englund och Björn Ranelid ser ut att sluta oavgjort. Även om matchen verkar ha startat som improviserad volley, så har kombattenterna utan tvekan bägge en potential inom underhållningsbranschen.
Om Ranelid kan jag anföra: surt sa räven.... om ledamotskap i Svenska Akademien.
Han vill så han skäms, men törs inte erkänna det.
Om Englund kan följande sägas: INGEN ska uppmanas att låta bli att skriva!
Goda författare är snart ett utdöende släkte. De författare som skriver litteratur av hög kvalitet på svenska språket blir dessvärre inte fler. I stället ser vi fler och fler deckarförfattare som lämnar sina bidrag till vår samlade litteraturskatt. Inget ont om deckare, men i sanningens namn verkar de ofta vara mer eller mindre industriellt producerade. Vi behöver fler som uttrycker sin värld och sin verklighet i skrift, inte färre! Kvalitetsdiskussionen är viktig, men att tysta någon ger en dålig smak i munnen.
Idag har jag suttit i ett seminarium om den allvarligt beskurna yttrandefriheten som är resultatet av en synnerligen obehaglig medielag som Ungern instiftat.
Att Svenska Akademiens ständige sekreterare tar ord i sin mun som vill tysta ner andras skrivande gillar jag inte.
I alla EU:s medlemsstater läser ungdomar mindre och mindre. De läser för sakta och enligt flera undersökningar fattar de snart inte vad de läser. Vad som behövs är att människor läser mer, för flitiga läsare blir ofta också goda skribenter. Englund själv utgör ett lysande exempel på detta.
En annan svensk europaparlamentarisk blogg om ämnet: Gunnar Hökmark.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
I stora drag håller jag med dig om att ju fler som skriver och ju mer de skriver dess bättre, även om jag tycker att Englunds ursprungliga känga var klart underhållande.
Nu till saken: Vad är det för undersökningar du talar om som visar att unga snart inte fattar vad de läser? Jag delar din uppfattning om att det är bra att människor läser mycket, men är inte så säker på att jag tror att det stämmer att unga läser mindre och mindre. Snarare skulle jag vilja hävda att vi läser, eller åtminstone kommunicerar via text, nu mer än någonsin. Vi sms:ar, läser såväl som skriver bloggar, "facebookar", twittrar, etc. Samtliga dessa kommunikationsmedel bygger på skrivning/läsning.
Hur det är med böcker vet jag inte, måhända läses sådana mindre nu än för 20 år sedan. Det kan i så fall möjligen ha negativ inverkan på vår "bokliga bildning", men knappast på våra läskunskaper så länga vi skriver och läser lika mycket på annat håll. I alla fall tror jag det.
Med vänliga hälsningar Joakim Holmertz
Delad glädje=dubbel glädje! Vi är många som haft roligt åt tuppfäktningen mellan Ranelid och Englund.
Jag har följt PIRLS-undersökningarna de sista åren. Dessa visar tydligt att ungdomar läser för lite, med en läsförståelse som blir sämre för varje mättillfälle. Detta gäller för alla EU:s medlemsländer. Vill minnas att det är femtonåringar som man undersökt.
Vidare tittade jag på alla läroplaner för grundskolan i Sverige under de senaste 50 åren för några år sedan när jag var riksdagsledamot. Där blir det tydligt att läsning fått stryka på foten rejält under alla de år som skolan styrdes av andra ideal än idag.
Dessa mina tankar har i hög utsträckning vägts in i de förslag som vår partiledare nu lagt fram i en strid ström.
Forskarna talar samstämt om att läsvana ligger till grund för all inlärning- även naturvetenskap och avancerad matematik. Du har helt rätt i att sociala medier gör att unga är flitiga att uttrycka sig och ta del av information, men det är ofta mest korta texter och många har svårt att ta till sig en mer omfattande text. Oavsett vad man pluggar måste man kunna ta till sig omfattande texter och stora mängder information. Jag tror du och jag är överens om det mesta och jag ser fram mot att tala mer med dig vid tillfälle. Allt gott! Cia
Kom på ännu m,er som kan vara intressant för den som undrar om undersökningarna jag hänvisar till.
PISA= Programme for International Student Assesment, är OECD:S mätinstrument för att mäta kunskap hos elever. Den görs vart tredje år.När det gäller läsförståelse presterar svenska 15-åringar sämre än sju OECD-länder, i matte är 14 OECD-länder bättre. Man visar också att likvärdigheten i det svenska skolsystemet stadigt försämrats på alla områden man mäter under 2000-talet. Läs gärna mer på Skolverkets hemsida. Man kan tillägga att även TIMS-mätningarna visar samma dystra resultat.
Skicka en kommentar