I bildningens tjänst?

Jag blir både trött och uppgiven när jag noterar att Expressen, som ju tidigare varit en tidning som hållit bildningens och kulturens fana högt, nu totalt abdikerat från denna hållning.

I sitt valmanifest, där de anger mycket vällovliga och bra förslag som jag i stora delar instämmer i, nämner de inte kulturen över huvud taget. Detta går ju stick i stäv med tidigare viktiga förslag från Expressen, inte minst den fantastiska utgivningen av klassikerna för ett par år sedan. Då fick jag av tidningens ledning veta att det var mitt förslag om en litterär kanon som låg till grund för denna fina satsning, som togs så väl emot av allmänheten.

Nu är det annat ljud i skällan. Kanske kulturen lyser med sin frånvaro i Expressens valmanifest därför att den klarast lysande kulturjournalisten, Per Svensson, lämnat tidningen? I alla fall tycker jag att det är dåligt av Expressen att inte fullfölja sitt kulturella åtagande, i bildningens tjänst.

Bildning är som bekant både kultur och utbildning, inte det ena eller det andra. Kunskap om vårt kulturarv berikar individen. Kulturen ger oss människor de verktyg vi behöver för att växa, att skapa framtid och förstå den kompllicerade värld vi lever i. Kulturen måste därför göras tillgänglig för alla barn, både de som har föräldrar som är intresserade och de som inte har det. Skolan är därför kulturens viktigaste arena.

Kultur bör också finnas med som en tråd i skolans historie- och samhällskunskapsundervisning. Detta är viktigt inte minst för att ge en förståelse för att kultur per definition är något öppet, rikt och mångfacetterat. Våra barn och ungdomar måste vara trygga i att den svenska kulturen alltid utvecklats och berikats – inte hotats – av influenser utifrån. Att utöka historieämnet och prioritera litteratur- och kulturhistoria är ett bra recept! Den som kan sin historia blir inte en fånge i nuet, utan har tillgång till de verktyg som gör att hon både kan förstå samtiden och skapa framtid för sig själv och för samhället.

Den som äger ett språk är både rik coh trygg. Den som är förankrad i den egna kulturen kan med nyfikenhet och vaket intresse ta del av andras kulturella uttryck.

Varför ska detta vara så kontroversiellt att jag ständigt angrips för det?