Visar inlägg med etikett Romer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Romer. Visa alla inlägg
onsdag 16 mars 2011
EUs miljöambitioner måste höjas!
I detta inlägg pratar Cecilia om EUs ambitiösa 20-20-20 mål som unionen kommer att klara av om vi fortsätter i samma takt. Det är mycket glädjande att EUs arbete bär frukt och det är nu viktigt att höja ambitionsnivån, säger Cecilia. Hon pratar också om Ekots granskningar av polisens avvisningar av romer i Sverige förra sommaren.
Svd, Svd2, Folkpartiets miljöpolitik.
Etiketter:
Ekots granskning,
EU-seminarium,
Göteborg.,
klimatmål,
Miljö,
polisen,
Romer
tisdag 9 november 2010
Kristallnatten, en natt som aldrig får upprepas
Det krossade glasets natt ägde rum mellan 9 och 10 november 1938. Då kulminerade den fasansfulla förföljelsen av tyska judar som inte upphörde förrän mer än sex miljoner människor kommit att avrättas i Förintelsen. Glasskärvor från tusentals skyltfönster till butiker som ägdes av judar glittrade som kristaller på de mörka gatorna. Nät morgonen grydde hade några hundra judiska mäniskor dödats, 20 000 fraktats bort till koncentrationsläger, 267 synagogor bränts till marken och över 7 500 butiker blivit vandaliserade.
Idag tvingas jag konstatera att vi lever i en historielös tid. Inte många unga människor känner till vad som skedde den där natten 1938. Därför måste vi högtidlighålla den här dagen, tala om dess betydelse för fortsättningen av tyskarnas upprustning och så småningom krigföring med den stora fasansfulla Förintelsen som slut.
Aldrig någonsin får vi glömma den strukturerade antisemitism som ledde till Kristallnatten och det som följde efter den. Inte heller får vi acceptera att Europas länder åter ser förfärande händelser eller att antisemitismen åter breder ut síg. Under detta år har vi sett bevis på en tilltagande hets mot en av våra folkgrupper, nämligen den romska, där kollektiva bestraffningar och deportering som metod använts. Dessvärre finns det också otaliga bevis på tilltagande antisemitism. Jag har alltid gjort vad jag kunnat för att bekämpa antisemitism, till och med fått motta dödshot för det, men jag menar att det är allas vårt ansvar att tala om det som skedde i Europas länder med start 9 november 1938 aldrig någonsin händer igen.
Media om kristalnatten: DN, Svd, Svd2, UNT.
Andra bloggar om Kristallnatten: Andreas Froby, Pär Gustafsson, Victor Zetterman, Veronica Palm,
Idag tvingas jag konstatera att vi lever i en historielös tid. Inte många unga människor känner till vad som skedde den där natten 1938. Därför måste vi högtidlighålla den här dagen, tala om dess betydelse för fortsättningen av tyskarnas upprustning och så småningom krigföring med den stora fasansfulla Förintelsen som slut.
Aldrig någonsin får vi glömma den strukturerade antisemitism som ledde till Kristallnatten och det som följde efter den. Inte heller får vi acceptera att Europas länder åter ser förfärande händelser eller att antisemitismen åter breder ut síg. Under detta år har vi sett bevis på en tilltagande hets mot en av våra folkgrupper, nämligen den romska, där kollektiva bestraffningar och deportering som metod använts. Dessvärre finns det också otaliga bevis på tilltagande antisemitism. Jag har alltid gjort vad jag kunnat för att bekämpa antisemitism, till och med fått motta dödshot för det, men jag menar att det är allas vårt ansvar att tala om det som skedde i Europas länder med start 9 november 1938 aldrig någonsin händer igen.
Media om kristalnatten: DN, Svd, Svd2, UNT.
Andra bloggar om Kristallnatten: Andreas Froby, Pär Gustafsson, Victor Zetterman, Veronica Palm,
Etiketter:
antisemitism,
Kristallnatten,
minoriteter,
Romer
tisdag 14 september 2010
Rättsliga åtgärder mot Frankrike?
Skarp kritik riktas nu mot Frankrike för massutvisningarna av Romer - och kommissionären Viviane Reding tror på rättsliga åtgärder!
Detta är ett välkommet besked och det är bra att kommissionen och parlamentet tycks gå på samma linje.
Detta är ett välkommet besked och det är bra att kommissionen och parlamentet tycks gå på samma linje.
Etiketter:
Migration,
Mänskliga rättigheter,
Romer,
Viviane Reding
torsdag 2 september 2010
Romerna i europa - tröstlösa, rättslösa och röstlösa
Tröstlösa, rättslösa och röstlösa. Det är romerna i hela EU, även i Sverige.
Vanmakten de känner kan jag nästan inte föreställa mig, även om jag talat med flera företrädare för deras organisationer, bland annat Elsa Kwiek, ordförande i romska rådet i Västerås. Henne träffade jag förra veckan när jag reste runt i landet och kampanjade med FPs kandidater i valet. Hon berättade för mig att romerna i Sverige känner oro och till och med skräck när de betraktar de avskyvärda deportationerna av hundratals romer i Frankrike. Utan att darra på manschetten har Sarkozy sagt att man visar ut dem därför att de är kriminella, utan individuell prövning. Detta strider mot EU:s bärande principer och regelverk och utgör ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Vad skulle hända om man på motsvarande sätt skulle tala om gruppen svenskar, judar eller färgade? Detta är rasdefinierade deportationer´, något som jag trodde att Europa sett nog av under andra världskriget.
Mot att ge dem 300 Euro i ersättning har franska företrädare skruvat argumentet att romerna lämnar landet frivilligt. Nog är det cyniskt och rent ut sagt fasansfullt att ge varje barn som deporteras 100 Euro och därmed friskriva sig själv som land.
Jag bara undrar hur de tjänstemän, poliser och andra som genomför detta avskyvärda känner sig när de går hem till sina egna barn och ombonade hem efter jobbet.
Fattar de månntro att dessa kollektivt utvisade barn går en sanslöst mörk framtid tillmötes, utan tillhörighet, hemlösa, outbildade, utan förebilder. Historien kommer alltid att upprepa sig, tills dess någon säger ifrån och gör romernas sak till allas vår sak! Det måste finnas något som bryter denna orsakskedja.
Nu har vi diskuterat detta i min partigrupp i parlamentet, idag fortsätter vi i LIBE-utskottet och så kommer frågan upp nästa vecka i plenum under Strasbourg-sessionen.
Jag hoppas att vi som talar för en långsiktig Europeisk handlingsplan för romerna kan överrösta den massiva tystnaden från dem som tigit ihjäl frågan under alldeles för lång tid!
Romernas bristfälliga etniska gettoläger rivs så snart massutvisningen genomförts och romernas framtid är det ingen som funderar på. Utanförskapet är totalt, mitt i välfärden: barnen går inte i skolan, arbetslösheten är nästan total i lägren, nio av tio saknar jobb. Diskrimineringen har gått så långt att Elsa berättade att det lilla fåtal som lyckats skapa sig hyggliga liv med jobb och bostad inte ens vågar berätta att man är rom. Identiteten går förlorad.
Genom histiorien har diskrimineringen varit norm. Tvångssteriliseringar pågår än idag i Europa, romer förpassas till speciella rum som markeras med skyltar vid offentliga vårdinrättningar, massor av människor fryser ihjäl varje vinter. Allt detta sker, samtidigt som land efter land iakttagit en talande tystnad.
Själv har jag hört talas om gamla romer som lever i EU med intatuerade nummer på sina armar som reminicenser efter andra världskrigets koncentrationsläger. Om detta må vi berätta - och det nu. Vi bär på en smutsig byk när det gäller romerna. Snart måste en gemensam plan för att upprätta dem utarbetas. Det arbetet vill jag delta i. Vi måste sätta ett slutdatum för när romerna i Europa reduceras till ett kollektiv och fråntas sina personliga egenskaper och individuella rättigheter.
Inom kort måste de upphöra att vara tröstlösa, rättslösa och röstlösa. Det är vårt ansvar att se till.
Läs också mina inlägg i Nerikes Allehanda och på SvD Brännpunkt om detta!
Vanmakten de känner kan jag nästan inte föreställa mig, även om jag talat med flera företrädare för deras organisationer, bland annat Elsa Kwiek, ordförande i romska rådet i Västerås. Henne träffade jag förra veckan när jag reste runt i landet och kampanjade med FPs kandidater i valet. Hon berättade för mig att romerna i Sverige känner oro och till och med skräck när de betraktar de avskyvärda deportationerna av hundratals romer i Frankrike. Utan att darra på manschetten har Sarkozy sagt att man visar ut dem därför att de är kriminella, utan individuell prövning. Detta strider mot EU:s bärande principer och regelverk och utgör ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Vad skulle hända om man på motsvarande sätt skulle tala om gruppen svenskar, judar eller färgade? Detta är rasdefinierade deportationer´, något som jag trodde att Europa sett nog av under andra världskriget.
Mot att ge dem 300 Euro i ersättning har franska företrädare skruvat argumentet att romerna lämnar landet frivilligt. Nog är det cyniskt och rent ut sagt fasansfullt att ge varje barn som deporteras 100 Euro och därmed friskriva sig själv som land.
Jag bara undrar hur de tjänstemän, poliser och andra som genomför detta avskyvärda känner sig när de går hem till sina egna barn och ombonade hem efter jobbet.
Fattar de månntro att dessa kollektivt utvisade barn går en sanslöst mörk framtid tillmötes, utan tillhörighet, hemlösa, outbildade, utan förebilder. Historien kommer alltid att upprepa sig, tills dess någon säger ifrån och gör romernas sak till allas vår sak! Det måste finnas något som bryter denna orsakskedja.
Nu har vi diskuterat detta i min partigrupp i parlamentet, idag fortsätter vi i LIBE-utskottet och så kommer frågan upp nästa vecka i plenum under Strasbourg-sessionen.
Jag hoppas att vi som talar för en långsiktig Europeisk handlingsplan för romerna kan överrösta den massiva tystnaden från dem som tigit ihjäl frågan under alldeles för lång tid!
Romernas bristfälliga etniska gettoläger rivs så snart massutvisningen genomförts och romernas framtid är det ingen som funderar på. Utanförskapet är totalt, mitt i välfärden: barnen går inte i skolan, arbetslösheten är nästan total i lägren, nio av tio saknar jobb. Diskrimineringen har gått så långt att Elsa berättade att det lilla fåtal som lyckats skapa sig hyggliga liv med jobb och bostad inte ens vågar berätta att man är rom. Identiteten går förlorad.
Genom histiorien har diskrimineringen varit norm. Tvångssteriliseringar pågår än idag i Europa, romer förpassas till speciella rum som markeras med skyltar vid offentliga vårdinrättningar, massor av människor fryser ihjäl varje vinter. Allt detta sker, samtidigt som land efter land iakttagit en talande tystnad.
Själv har jag hört talas om gamla romer som lever i EU med intatuerade nummer på sina armar som reminicenser efter andra världskrigets koncentrationsläger. Om detta må vi berätta - och det nu. Vi bär på en smutsig byk när det gäller romerna. Snart måste en gemensam plan för att upprätta dem utarbetas. Det arbetet vill jag delta i. Vi måste sätta ett slutdatum för när romerna i Europa reduceras till ett kollektiv och fråntas sina personliga egenskaper och individuella rättigheter.
Inom kort måste de upphöra att vara tröstlösa, rättslösa och röstlösa. Det är vårt ansvar att se till.
Läs också mina inlägg i Nerikes Allehanda och på SvD Brännpunkt om detta!
Etiketter:
Migration,
Mänskliga rättigheter,
rasism,
Romer,
Sarkozy
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)